Easy
I morgon kommer min vackra pojk hit och jag är lycklig som ett barn :D
/ Jennie Orleifson
Kiwi bett
Idag har har varit en riktig jobbar dag.
Snö.
Snö, snö, snö utanför mitt fönster när jag äntligen lyckades sparka mig själv ur sängen. Det var inte helt lätt i morse. Och jag visste faktiskt inte förren jag var ur sängen att det snöade. Kan ha med att göra att jag somnade ganska sent. Var tvungen att läsa i Hestenes Klan. Jag kunde inte lämna dem i kaoset utan var tvungen att se om det kunde lugna sig lite för dem först.
Förmiddagen har tillbringats gömd i soffan med jobb. Jag har uppdaterad Kheprifoders webshop. Så nu finns all hästutrustning som vi har i lager ute på sidan för beställningar.
Vi ska inom kort även uppdatera St. Hippolyt varorna också. Jag inventerade i lagret idag så nu har vi sten koll på vad som finns hemma och hur mycket. Så även det ska uppdateras på webshopen.
Sen lyckades jag hinna med att prova ett bett på Maja. Blev ett Kimblewick bett, även kallat Kiwi bett av mig för att jag alltid glömmer bort vad det heter ^^
Jag vet inte riktig vad jag ska säga om detta bett. Men jag vet vad jag ska säga om min häst.
Vacker, Fantastisk och Underbar.
Känns som om hon har kommit ett snäpp till i balans i sin egen kropp och det är så underbart att jobba med henne.
Men tillbaka till Kiwi bettet. Jag är inte helt hundra på tillpassningen här heller. Jag kunde inte hitta något annat sätt att ha det på och ändå kändes det inte som om det låg helt rätt.
Började med att jobba henne vid hand för att både kunna känna och se hur bettet fungerade överlag och på henne. Har aldrig ridit på det tidigare. Hon gapade väldigt stort, mest i ena varvet, till en början. Sen började hon gäspa mega stort några gånger och sedan gapandet igen. Hon var inte diräkt stökig men munnen verkade inte helt nöjd.
Bestämde mig för att jag skulle hoppa upp barbacka och känna en liten stund där med. Det kändes rätt bra. Det var trevligt att rida med. Men måste forska lite mer i varför Maja gapar så mycket med det bettet. Provade att ha det på olika höjder och med olika längd på kindkedjan. Ska be Lina kolla lite på det någon dag.
Vi red på min nyfunna tränings plats, mellan hagen och stallet. Vi skrittade och travade över två cavaletti bommar och traven var så lugn och fin och det var balanserat över bommarna. Ingen stress och inte mycket sura miner.
Och plötsligt kände jag att Väpnarprovet kanske inte är så långt borta med Maja i alla fall. Men det får vi se mer på när våran ridbana töat fram så man kan rida igenom programmet och se vad som saknas och behövs tränas mer på.
Har vi bara något bra ställa att jobba på så tror jag att det är dags att börja med skolorna i trav och även lite galopparbete på ridbanan.
/ Jennie Orleifson
Snö, snö, snö utanför mitt fönster när jag äntligen lyckades sparka mig själv ur sängen. Det var inte helt lätt i morse. Och jag visste faktiskt inte förren jag var ur sängen att det snöade. Kan ha med att göra att jag somnade ganska sent. Var tvungen att läsa i Hestenes Klan. Jag kunde inte lämna dem i kaoset utan var tvungen att se om det kunde lugna sig lite för dem först.
Förmiddagen har tillbringats gömd i soffan med jobb. Jag har uppdaterad Kheprifoders webshop. Så nu finns all hästutrustning som vi har i lager ute på sidan för beställningar.
Vi ska inom kort även uppdatera St. Hippolyt varorna också. Jag inventerade i lagret idag så nu har vi sten koll på vad som finns hemma och hur mycket. Så även det ska uppdateras på webshopen.
Sen lyckades jag hinna med att prova ett bett på Maja. Blev ett Kimblewick bett, även kallat Kiwi bett av mig för att jag alltid glömmer bort vad det heter ^^
Jag vet inte riktig vad jag ska säga om detta bett. Men jag vet vad jag ska säga om min häst.
Vacker, Fantastisk och Underbar.
Känns som om hon har kommit ett snäpp till i balans i sin egen kropp och det är så underbart att jobba med henne.
Men tillbaka till Kiwi bettet. Jag är inte helt hundra på tillpassningen här heller. Jag kunde inte hitta något annat sätt att ha det på och ändå kändes det inte som om det låg helt rätt.
Började med att jobba henne vid hand för att både kunna känna och se hur bettet fungerade överlag och på henne. Har aldrig ridit på det tidigare. Hon gapade väldigt stort, mest i ena varvet, till en början. Sen började hon gäspa mega stort några gånger och sedan gapandet igen. Hon var inte diräkt stökig men munnen verkade inte helt nöjd.
Bestämde mig för att jag skulle hoppa upp barbacka och känna en liten stund där med. Det kändes rätt bra. Det var trevligt att rida med. Men måste forska lite mer i varför Maja gapar så mycket med det bettet. Provade att ha det på olika höjder och med olika längd på kindkedjan. Ska be Lina kolla lite på det någon dag.
Vi red på min nyfunna tränings plats, mellan hagen och stallet. Vi skrittade och travade över två cavaletti bommar och traven var så lugn och fin och det var balanserat över bommarna. Ingen stress och inte mycket sura miner.
Och plötsligt kände jag att Väpnarprovet kanske inte är så långt borta med Maja i alla fall. Men det får vi se mer på när våran ridbana töat fram så man kan rida igenom programmet och se vad som saknas och behövs tränas mer på.
Har vi bara något bra ställa att jobba på så tror jag att det är dags att börja med skolorna i trav och även lite galopparbete på ridbanan.
/ Jennie Orleifson
Stor leverans, bussiga och busiga hästar
Idag har varit en spännande dag.
Vi hämtade ut två paket med grejer beställda från Markus Holst. Grejer som vi själva ska prova och som vi ska sälja i butiken och på webshopen Kheprifoder. Mycket spännande. Så nu ska det provas olika bett.
Vi hann inte prova så mycket idag men jag och Maja tog en tur med ett hackamore. Gith, Majas förra ägare, berättade att Maja hade gått väldigt bra på hackamore. Så när vi beställde så var det ganska givet att jag och Maja skulle prova ett.
Och så fint hon lyssnade på det. Inde det bästa för att formge henne. Men hon lyssnade väldigt fint på förhållningarna och det blev en jätte trevlig uteritt med två härliga galopper. Det är första gången jag har galopperat längre sträcka med Maja där hon har tyckt att det har varit roligt och jag har vågat släppa i min kropp och njutit av det. En stor dag för oss!
Jag och Lina red även ut på pojkarna, men provade inget nytt. Roccos var jätte busig och glad. Vi lyckades få fram traven lite bättre idag. Han kunde länga lite på steget och sträcka ut kroppen. Galoppen var också spännande. Det blev inte så jätte mycket galopp utan mest bocksprång av glädje. Det var som om han skulle skaka loss kroppen. Inte helt lätt att sitta kvar barbacka på en tunnrund häst som försvinner framför en, men roligt hade vi :)
Vi fick även två pallar med foder från St Hippolyt som också ska säljas i butik och webshop. Luktar jätte gott i lagret för omväxlings skull. Tidigare har lukten från säckarna med alger tagit över, och det är inte den bästa lukten man kan ha i näsan. Mycket bättre med väldoftande St Hippolyt grejer. Nästan så man vill smaka på det själv ^^
Tillpassningen kanske inte är helt rätt. Men det ska kollas mer noga på till nästa gång. Tror att det är första gången jag rider med hackamore faktiskt.
/ Jennie Orleifson
Den lilla björk-stocken
I dag har jag tränat alla hästarna!
Kändes skönt men jag var väldigt trött efter.
Det blev longering för alla med lite bom-träning. Eller mindre stock-träning kanske det var mer.
På grund av vädret så går det inte att vara på ridbanan. Volten vi brukar jobba på är täckt av is och resten är täckt av snö som inte går att arbeta i. Men mellan hagen och stallet har det smält bort bra och finns barmark. Så jag kom på att man kunde longera där.
Sen såg jag den lilla björk-stocken och tyckte att det kunde vara roligt att se hur hästarna reagerade och kul med lite omväxling i träningen.
Hallon var först ut och det gick bra. Hon var lite skeptiskt i början, men det verkar hon vara till det mesta, men det var inga problem att longera henne över den. Hon verkade lite trött i huvudet efter och jag passade på att verka en bakhov som blev nästan klar.
Roccos som var andra häst ut tyckte det var lite roligt och passade på att busa lite. Vi avslutade träningen med en liten promenad. Jag tänkte att han skulle få sträcka ut lite ordentligt i trav så jag sprang på och han sträckte ut. När jag sen kollar bakåt igen har jag en maffig d-ponny galopperade efter mig. Blev lite små fundersam på om han nu tänkte skena förbi mig. Men när jag stannade upp gjorde han det samma med en gång. Vi fortsatte promenaden i lite lugnare travtempo och rask skritt.
Han är så rolig den hästen och han får mig verkligen att skratta :)
Majas tur. Vi har fortfarande mul-problem. Hon vågar nätt och knappt ta godis från min hand och är mul-skygg. Men efter byte av vantar så verkar stötarna upphört och jag hoppas att det förblir så. Trots vårat lilla bekymmer så står hon väldigt snällt löst på stallgången nu utan att stressa upp sig en massa. Kanske bara är tillfälligt, men vi passar på och njuter av det och vet vad vi ska eftersträva om vi faller tillbaka.
Maja tyckte inte heller att det var konstigt med stocken och jag hittade en mer bomliknade sak som jag la till. Så vi fick en cavaletti med två "bommar". Första gången i trav ansåg hon att det var för svårt att trava över så hon tog ett fint litet skutt i stället, men sen fattade hon grejen och travade fint.
Bosolanda både skrittade och travade över både en och två "bommar". Men efter några gånger verkade det som om det blev lite jobbigt för kroppen. Men hon verkade tycka att det var kul.
Och siste man ut, Gormur. Han verkade inte riktigt se det roliga i det, men han travade ändå över. Körde med bara stocken till honom. Han gjorde det han skulle men han har någ haft det roligare ;)
Alla hästarna fick göra i både skritt och trav. Maja och Bosolanda fick två "bommar" och de andra en. Jag tror att det var nyttigt för alla. dels avv göra något lite brytande och annorlunda och dels vara tvungna att koncentrera sig på vart hovarna skulle placeras. Alla var duktiga och jag är jätte nöjd.
Maja löshoppar våren -10 på Ekeskogs Gård.
/ Jennie Orleifson
Kändes skönt men jag var väldigt trött efter.
Det blev longering för alla med lite bom-träning. Eller mindre stock-träning kanske det var mer.
På grund av vädret så går det inte att vara på ridbanan. Volten vi brukar jobba på är täckt av is och resten är täckt av snö som inte går att arbeta i. Men mellan hagen och stallet har det smält bort bra och finns barmark. Så jag kom på att man kunde longera där.
Sen såg jag den lilla björk-stocken och tyckte att det kunde vara roligt att se hur hästarna reagerade och kul med lite omväxling i träningen.
Hallon var först ut och det gick bra. Hon var lite skeptiskt i början, men det verkar hon vara till det mesta, men det var inga problem att longera henne över den. Hon verkade lite trött i huvudet efter och jag passade på att verka en bakhov som blev nästan klar.
Roccos som var andra häst ut tyckte det var lite roligt och passade på att busa lite. Vi avslutade träningen med en liten promenad. Jag tänkte att han skulle få sträcka ut lite ordentligt i trav så jag sprang på och han sträckte ut. När jag sen kollar bakåt igen har jag en maffig d-ponny galopperade efter mig. Blev lite små fundersam på om han nu tänkte skena förbi mig. Men när jag stannade upp gjorde han det samma med en gång. Vi fortsatte promenaden i lite lugnare travtempo och rask skritt.
Han är så rolig den hästen och han får mig verkligen att skratta :)
Majas tur. Vi har fortfarande mul-problem. Hon vågar nätt och knappt ta godis från min hand och är mul-skygg. Men efter byte av vantar så verkar stötarna upphört och jag hoppas att det förblir så. Trots vårat lilla bekymmer så står hon väldigt snällt löst på stallgången nu utan att stressa upp sig en massa. Kanske bara är tillfälligt, men vi passar på och njuter av det och vet vad vi ska eftersträva om vi faller tillbaka.
Maja tyckte inte heller att det var konstigt med stocken och jag hittade en mer bomliknade sak som jag la till. Så vi fick en cavaletti med två "bommar". Första gången i trav ansåg hon att det var för svårt att trava över så hon tog ett fint litet skutt i stället, men sen fattade hon grejen och travade fint.
Bosolanda både skrittade och travade över både en och två "bommar". Men efter några gånger verkade det som om det blev lite jobbigt för kroppen. Men hon verkade tycka att det var kul.
Och siste man ut, Gormur. Han verkade inte riktigt se det roliga i det, men han travade ändå över. Körde med bara stocken till honom. Han gjorde det han skulle men han har någ haft det roligare ;)
Alla hästarna fick göra i både skritt och trav. Maja och Bosolanda fick två "bommar" och de andra en. Jag tror att det var nyttigt för alla. dels avv göra något lite brytande och annorlunda och dels vara tvungna att koncentrera sig på vart hovarna skulle placeras. Alla var duktiga och jag är jätte nöjd.
Maja löshoppar våren -10 på Ekeskogs Gård.
/ Jennie Orleifson
Kram
Det är skönt att veta att när man verkligen behöver en kram
så ställer Maja upp och finns där för en!
/ Jennie Orleifson
så ställer Maja upp och finns där för en!
/ Jennie Orleifson
Vill ha värme
Är fylld av en olustig känsla.
Min hantering av Maja har gått framåt rätt bra nu. Jag har gett henne mer frihet i stället för strikta ramar. Mer och mer har fallit på plats känns det som. Sen har det uppståd ett jobbigt problem. Jag känner mig så frustrerad. Det är varken mitt, hennes, miljö eller väders fel.
Jag har börjat ge henne elektriska stötar. Hon har fått någon några gånger när jag gett henne godis, lika med inte skönt för mulen. Nu vill hon inte att jag ska vara i närheten av huvudet, minsta lilla rörelsen på handen om hon skulle komma nära den och hon reagerar som om hon fått en stöt då också. Det är så frustrerande för att det känns som att jag inte kan påverka det. Och det är obehagligt för mig också. Jag blir nästan lite arg på situationen, och det vill jag inte.
Misstänker att det beror på alla fällande päls och mina vantar av fleece. Det dumma är att jag har inga andra bra vantar att använda och jag fryser händerna av mig utan just nu.
Jag vill bara ha värme så man slipper vantarna, slipper snön och isen (som by the way var ett störningsmoment på vår uteritt idag).
Mer sol och värme tack!
/ Jennie Orleifson
Twitter -> Facebook
Nu har jag äntligen tagit tag i att koppla min twitter, Jennieorleifson, till min facebook sida (Jennie Orleifson). Så nu kommer det bli en blandning av svenska och engelska på min facebook. Jag skriver på svenska på facebook och på engelska på twitter.
På min twitter kan du se korta uppdateringar av vad som händer i mitt liv, läsa kloka ord och tänkvärda citat.
På facebook finns möjlighet att se videoklipp som jag gillar, foton på mina hästar och lite annat, korta uppdateringar, tips på sånt jag tycker om, en direkt-länk till min blogg varje gång den uppdateras och mycket annat spännande ;)
/ Jennie Orleifson
På min twitter kan du se korta uppdateringar av vad som händer i mitt liv, läsa kloka ord och tänkvärda citat.
På facebook finns möjlighet att se videoklipp som jag gillar, foton på mina hästar och lite annat, korta uppdateringar, tips på sånt jag tycker om, en direkt-länk till min blogg varje gång den uppdateras och mycket annat spännande ;)
/ Jennie Orleifson
Vatten!
Vi har vatten i kranen!
Helt otroligt, blev lite paff. Nu håller vi tummarna för att det ska fungera som vanligt utan att uppstå något konstigt krångel.
Dagen har varit lång. Har varit i skolan i Norberg mellan 9-15 plus resetid. Och efter det lite hästjobb.
Red Maja en stund med halsring. Hon var väldigt glad, positiv och känslig. Hon kunde forma sig efter sitsen och vi fick igenom böjningen genom hela kroppen. Bröstkorgsrotationen var bra och hon släppte ner min inner sida. Vi gjorde lite öppna och försökte med sluta, men den var lite för svår. Men öppnan gick fint.
En duktig liten flicka.
/ Jennie Orleifson
Dagen har varit lång. Har varit i skolan i Norberg mellan 9-15 plus resetid. Och efter det lite hästjobb.
Red Maja en stund med halsring. Hon var väldigt glad, positiv och känslig. Hon kunde forma sig efter sitsen och vi fick igenom böjningen genom hela kroppen. Bröstkorgsrotationen var bra och hon släppte ner min inner sida. Vi gjorde lite öppna och försökte med sluta, men den var lite för svår. Men öppnan gick fint.
En duktig liten flicka.
/ Jennie Orleifson
Fråga och svar
Fick en väldigt bra fråga av en vän om mitt förra inlägg, så jag tänkte att jag lägger upp svaret här också. Blev ganska mycket tankar i den texten.
Frågan:
Men hur ska man då kunna ha några amibtioner tillsammans utan att det blir en villkoring av kärlek och då en försämring av relationen?
Svaret:
Jag får inte heller ihop det.. Jag tror att man får försöka mötas på vägen. Mycket hänger ju på hästens intresse och fysiska förmågor.
Är hästens kropp t ex inte frisk så har man ett val som människa. Man kan välja att ”trappa” ner sina egna ambitioner till en nivå som hästen vill och kan klara av. Eller så kan man sälja den till någon som kan göra det mötet. Men det är inte lätt att avstå från sina egna drömmar och ambitioner.
Samma gäller med hästens vilja och intresse.
Jag gjorde det i mer än fem år med Easy. På den tiden, innan jag började med akademiskt, ville jag gärna komma ut på tävlingsbanorna, mest för skojs skull i lätta klasser. Jag drömde om att ha en lydig, smidig och samarbetsvillig häst som jag kunde rida i alla gångarter och som kunde alla mer avancerade trick som stegring, ligg och sitt. Bettlöst var också en viktig del, helst halsring.
Men efterhand insåg jag att han inte ville (på den tiden trodde jag mest att det handlade om vilja och minnessmärtor) och eftersom jag älskade han så mycket så valde jag att lägga mina drömmar åt sidan för att kunna vara med honom och njuta tillsammans på den nivån han ville, skogsridning.
Sen kom jag till Ekeskogs och mycket blev betydligt klarare, det var inte viljan utan kroppen som sa stopp. Då blev det jobbigt. Men på gården blossade drömmar och ambitioner upp igen, som Easy inte kunde uppnå. Där kom Maja med frisk kropp in i bilden. Men vad som försiggår i hennes huvud tänker jag inte gå in på nu, det är mer än all vetenskap.
För att tillgodo göra mina ambitioner så har jag kommit på hur viktigt det är att hitta en häst som har dessa förmågor.
Jag kan leva med att Easy aldrig kommer nå dit jag önskar (även om det är jävligt tufft..) men jag känner att jag då behöver an annan häst. Kan jag då ha en häst med intresset och fysiken kan jag låta Easy vara på den nivån han klarar utan att pusha honom och utan att skuffa undan mina ambitioner.
Hittar man en häst man älskar, som har en frisk kropp och som tycker det är roligt att vara med så går det lätt hand i hand tror jag.
Jag började också spinna lite i tanken på hur många hästar man kan skapa den här relationen till. Första tanken var ett fåtal, så är det ju med oss människor att man hittar en.
Men sen kom jag på att hästar och ju såklart hästar, inte människor. De tänker inte på samma sätt, de har inte ambitioner på samma sätt. De vill känna sig trygga, fria och tillsammans. Det finns inga baktankar eller lögner. Det finns bara sanning.
Så ger man hästen tryggheten, friheten och kärleken som gör att hästen vill vara med dig så kommer den också vilja jobba mot samma mål som du.
Men jag funderar ofta på hur det ska gå ihop med träningen. Ibland kan jag börja tycka att vi går in och pillar lite för mycket med hur de ska röra och bära sig. Men sen blir jag påmind av att hästar inte är gjorda att rida på och att vi behöver hjälpa och förklara hur de ska göra för att orka och hålla.
Jag har upplevt att många hästar försöker göra så gott det går och förstår syftet med det om man har förklarat på ett sunt vis.
Jag är jätte glad för frågan, och du får gärna fråga mer. Det hjälper mig att tänka efter lite extra och sortera tankarna lite.
Tycker det är jätte bra med frågor. Då får man tänka till lite extra.
Kommentera gärna med era tankar och funderingar.
/ Jennie Orleifson
Frågan:
Men hur ska man då kunna ha några amibtioner tillsammans utan att det blir en villkoring av kärlek och då en försämring av relationen?
Svaret:
Jag får inte heller ihop det.. Jag tror att man får försöka mötas på vägen. Mycket hänger ju på hästens intresse och fysiska förmågor.
Är hästens kropp t ex inte frisk så har man ett val som människa. Man kan välja att ”trappa” ner sina egna ambitioner till en nivå som hästen vill och kan klara av. Eller så kan man sälja den till någon som kan göra det mötet. Men det är inte lätt att avstå från sina egna drömmar och ambitioner.
Samma gäller med hästens vilja och intresse.
Jag gjorde det i mer än fem år med Easy. På den tiden, innan jag började med akademiskt, ville jag gärna komma ut på tävlingsbanorna, mest för skojs skull i lätta klasser. Jag drömde om att ha en lydig, smidig och samarbetsvillig häst som jag kunde rida i alla gångarter och som kunde alla mer avancerade trick som stegring, ligg och sitt. Bettlöst var också en viktig del, helst halsring.
Men efterhand insåg jag att han inte ville (på den tiden trodde jag mest att det handlade om vilja och minnessmärtor) och eftersom jag älskade han så mycket så valde jag att lägga mina drömmar åt sidan för att kunna vara med honom och njuta tillsammans på den nivån han ville, skogsridning.
Sen kom jag till Ekeskogs och mycket blev betydligt klarare, det var inte viljan utan kroppen som sa stopp. Då blev det jobbigt. Men på gården blossade drömmar och ambitioner upp igen, som Easy inte kunde uppnå. Där kom Maja med frisk kropp in i bilden. Men vad som försiggår i hennes huvud tänker jag inte gå in på nu, det är mer än all vetenskap.
För att tillgodo göra mina ambitioner så har jag kommit på hur viktigt det är att hitta en häst som har dessa förmågor.
Jag kan leva med att Easy aldrig kommer nå dit jag önskar (även om det är jävligt tufft..) men jag känner att jag då behöver an annan häst. Kan jag då ha en häst med intresset och fysiken kan jag låta Easy vara på den nivån han klarar utan att pusha honom och utan att skuffa undan mina ambitioner.
Hittar man en häst man älskar, som har en frisk kropp och som tycker det är roligt att vara med så går det lätt hand i hand tror jag.
Jag började också spinna lite i tanken på hur många hästar man kan skapa den här relationen till. Första tanken var ett fåtal, så är det ju med oss människor att man hittar en.
Men sen kom jag på att hästar och ju såklart hästar, inte människor. De tänker inte på samma sätt, de har inte ambitioner på samma sätt. De vill känna sig trygga, fria och tillsammans. Det finns inga baktankar eller lögner. Det finns bara sanning.
Så ger man hästen tryggheten, friheten och kärleken som gör att hästen vill vara med dig så kommer den också vilja jobba mot samma mål som du.
Men jag funderar ofta på hur det ska gå ihop med träningen. Ibland kan jag börja tycka att vi går in och pillar lite för mycket med hur de ska röra och bära sig. Men sen blir jag påmind av att hästar inte är gjorda att rida på och att vi behöver hjälpa och förklara hur de ska göra för att orka och hålla.
Jag har upplevt att många hästar försöker göra så gott det går och förstår syftet med det om man har förklarat på ett sunt vis.
Jag är jätte glad för frågan, och du får gärna fråga mer. Det hjälper mig att tänka efter lite extra och sortera tankarna lite.
Tycker det är jätte bra med frågor. Då får man tänka till lite extra.
Kommentera gärna med era tankar och funderingar.
/ Jennie Orleifson
Den magiska relationen
Den senaste tiden har många av mina tankar snurrat runt relationen med häst.
Tankarna snurrar runt bland annat dessa ord:
*Dominasns
*Ledarskap
*Hierarki
*Frihet
*Säkerhet
*Blind lydnad
*Fri vilja
*Vänskap
Vart går gränsen mellan dominans och säkerhet?
Blind lydnad eller viljan att vara till lags?
Ledare eller vänskaplig relation?
Ibland blir det väldigt svårt att dra gränsen.
Men jag kan helt ärligt säga att jag eftersträvar "den magiska relationen".
Relationen man ser mellan häst och människa i perfekt harmoni.
Men hur når man dit?
Förut trodde jag att det handlade om mycket Natural horsemanship och medfödda "gåvor".
Men jag börjar tvivla mer och mer, speciellt på metoden Natural horsemanship.
Jag tycker att Natural horsemanship handlar för mycket om dominans och ledarskap.
Jag har själv hållt på med det, och jag har fått bra resultat, men jag börjar se att övningarna inte alltid lämnar utrymme för hästen att välja och att vilja. Det blir ett tvång.
Ta arbetet i rundcorallen till exempel.
Vi släpper hästen lös där inne, den kan gå undan får oss människor när helst den vill. Men vart kommer den?
Till ett staket som leder den runt, runt, runt.
Vi ber den att springa och vi väntar på att den ska be om att få komma till oss människor.
Den kanske visar fina tecken, som att sänka huvudet, vrida örat innåt för att lyssna på människan, tugga och slicka sig runt munnen. Människan ber då hästen att komma in till mitten där han/hon står. Hästen stannar men kommer inte, eller går bara några steg. Den blir iväg jagad och får springa igen.
Vi ger den ett val, det är väl fint?
Men vad är det för valmöjligheter den har? Den kan välja mellan att stanna hos människan eller bli jagad runt i ett inhängnat område där den kan fly men aldrig fly helt undan.
Ge människan det valet, stanna hos mig vare sig du vill det eller ej. Eller jag kommer jaga dig fast du inte kan fly.
Jag känner inte att det är helt schysst.
Och självklart vet jag att det inte alltid ser ut så, att det beror på vad det är för häst och vad det är för människa osv osv..
Men jag känner att det inte känns helt rättvist för hästen.
I min relation till hästar vill jag att hästen ska stanna hos mig för att den vill det, inte för att den annars kommer bli jagad.
Det här är inte en text om att totaldumpa Natural horsemanship. Jag känner bara att den inte bygger relation till hästar på det sättet jag önskar.
Men vad innebär det att ha den magiska relationen till hästar? Hur gör man?
En av de viktigaste sakerna är
Du måste älska din häst. På riktigt. Av hela ditt hjärta.
Med kärleken till hästen kommer man en god bit på vägen. Utan kärleken, ingen magi.
Men det finns ju människor som älskar sina hästar, men ändå far de illa. Både människor och hästar.
Därför krävs det kunskap om hästen. Hur fungerar dess kropp och väldigt viktigt, hur fungerar deras sinne och instinkter. Det kommer hjäpa dig med säkerheten och hålla hästen vid god hälsa.
Jag tror också på att försöka återskapa hästens naturliga miljö så gott det går.
Stora utrymmen att röra på sig, hålla dem i flock, tillgodose deras behov på ett så naturligt sätt som möjligt.
Det är också viktigt att ta god tid på sig att lära känna hästen. Hästen är också en individ som gillar och ogillar olika saker. Behoven skiljer sig, olika egenskaper osv.
Detta var vad jag trodde krävdes, men någontiing saknades. Natural horsemanship? The Nevzorov Haute École? Klaus Ferdinand Hempfling? Pat Parellis seven games?
Nepp.
Det som saknas är DU.
Vem är du?
Du måste förstå dig själv, känna dig själv, jobba med dig själv.
Du kan inte uppnå magi med frustration, irritation, ilska, vrede, kontrollbehov osv i din kropp.
Det går inte. Du kanske kan bygga en fin, bra och stadig relation med din häst men du kommer inte till den magiska relationen.
Det är dit jag strävar :)
För jag tror att det inte krävs några medfödda gåvor, man kan jobba sig dit. Jobba med sig själv dit.
/ Jennie Orleifson
Tankarna snurrar runt bland annat dessa ord:
*Dominasns
*Ledarskap
*Hierarki
*Frihet
*Säkerhet
*Blind lydnad
*Fri vilja
*Vänskap
Vart går gränsen mellan dominans och säkerhet?
Blind lydnad eller viljan att vara till lags?
Ledare eller vänskaplig relation?
Ibland blir det väldigt svårt att dra gränsen.
Men jag kan helt ärligt säga att jag eftersträvar "den magiska relationen".
Relationen man ser mellan häst och människa i perfekt harmoni.
Men hur når man dit?
Förut trodde jag att det handlade om mycket Natural horsemanship och medfödda "gåvor".
Men jag börjar tvivla mer och mer, speciellt på metoden Natural horsemanship.
Jag tycker att Natural horsemanship handlar för mycket om dominans och ledarskap.
Jag har själv hållt på med det, och jag har fått bra resultat, men jag börjar se att övningarna inte alltid lämnar utrymme för hästen att välja och att vilja. Det blir ett tvång.
Ta arbetet i rundcorallen till exempel.
Vi släpper hästen lös där inne, den kan gå undan får oss människor när helst den vill. Men vart kommer den?
Till ett staket som leder den runt, runt, runt.
Vi ber den att springa och vi väntar på att den ska be om att få komma till oss människor.
Den kanske visar fina tecken, som att sänka huvudet, vrida örat innåt för att lyssna på människan, tugga och slicka sig runt munnen. Människan ber då hästen att komma in till mitten där han/hon står. Hästen stannar men kommer inte, eller går bara några steg. Den blir iväg jagad och får springa igen.
Vi ger den ett val, det är väl fint?
Men vad är det för valmöjligheter den har? Den kan välja mellan att stanna hos människan eller bli jagad runt i ett inhängnat område där den kan fly men aldrig fly helt undan.
Ge människan det valet, stanna hos mig vare sig du vill det eller ej. Eller jag kommer jaga dig fast du inte kan fly.
Jag känner inte att det är helt schysst.
Och självklart vet jag att det inte alltid ser ut så, att det beror på vad det är för häst och vad det är för människa osv osv..
Men jag känner att det inte känns helt rättvist för hästen.
I min relation till hästar vill jag att hästen ska stanna hos mig för att den vill det, inte för att den annars kommer bli jagad.
Det här är inte en text om att totaldumpa Natural horsemanship. Jag känner bara att den inte bygger relation till hästar på det sättet jag önskar.
Men vad innebär det att ha den magiska relationen till hästar? Hur gör man?
En av de viktigaste sakerna är
Du måste älska din häst. På riktigt. Av hela ditt hjärta.
Med kärleken till hästen kommer man en god bit på vägen. Utan kärleken, ingen magi.
Men det finns ju människor som älskar sina hästar, men ändå far de illa. Både människor och hästar.
Därför krävs det kunskap om hästen. Hur fungerar dess kropp och väldigt viktigt, hur fungerar deras sinne och instinkter. Det kommer hjäpa dig med säkerheten och hålla hästen vid god hälsa.
Jag tror också på att försöka återskapa hästens naturliga miljö så gott det går.
Stora utrymmen att röra på sig, hålla dem i flock, tillgodose deras behov på ett så naturligt sätt som möjligt.
Det är också viktigt att ta god tid på sig att lära känna hästen. Hästen är också en individ som gillar och ogillar olika saker. Behoven skiljer sig, olika egenskaper osv.
Detta var vad jag trodde krävdes, men någontiing saknades. Natural horsemanship? The Nevzorov Haute École? Klaus Ferdinand Hempfling? Pat Parellis seven games?
Nepp.
Det som saknas är DU.
Vem är du?
Du måste förstå dig själv, känna dig själv, jobba med dig själv.
Du kan inte uppnå magi med frustration, irritation, ilska, vrede, kontrollbehov osv i din kropp.
Det går inte. Du kanske kan bygga en fin, bra och stadig relation med din häst men du kommer inte till den magiska relationen.
Det är dit jag strävar :)
För jag tror att det inte krävs några medfödda gåvor, man kan jobba sig dit. Jobba med sig själv dit.
/ Jennie Orleifson
Mina fina
Kände mig rastlös igår kväll. Jag började hitta lite filmklipp från 2010 på Easy och Maja och bestämde mig för att klippa ihop en liten film.
Filmerna är mestadels från sommaren och hösten.
Saknar min Easy
/ Jennie Orleifson
Filmerna är mestadels från sommaren och hösten.
Saknar min Easy
/ Jennie Orleifson
Lektion
Har varit en bra morgon, inte som igår men den är svårslagen ;)
Nu ska jag träna hästarna och sen får vi se vad jag hinner. Jag och Lina ska packa in Gormur och Maja i transporten och åka till ridhus (!) och rida varsin lektion för Carina Eriksson-Branderup. Det ser vi fram emot!
/ Jennie Orleifson
Nu ska jag träna hästarna och sen får vi se vad jag hinner. Jag och Lina ska packa in Gormur och Maja i transporten och åka till ridhus (!) och rida varsin lektion för Carina Eriksson-Branderup. Det ser vi fram emot!
/ Jennie Orleifson
Ett bra slut
Idag har varit en underbart trevlig dag. Jag har gjort massor känns det som, men i ett behagligt tempo.
Jag har lagat min vinterjacka som en sömm hade gått upp på, hade ett 10 cm långt hål under armen. Ingen hitt.
Jag har verkat klart Gormurs hovar.
Jag och Lina har tränat Gormur, Maja och Hallon en och en och filmat dem.
Jag, Lina och Micke har gått på en promenad. Jag med Roccos och Lina med Bosolanda.
Jag och Lina lyckades raspa lite på Bosolandas fötter(!).
Jag har klappat katten.
Jag har ätit god mat.
Jag har slängt ner hö från höloftet.
Jag har fodrat och vattnat hästarna.
När jag klev utanför dörren på väg mot stallet för kvällsfodring, var jag tvungen att stanna upp lite. Fullmåne och dimma. Det var en vacker och nästan lite magisk syn.
När jag fodrat klart fick jag en längtan efter att rida ut.
Hade Easy varit här hade jag gjort det, inga tvivel. Vi hade ridit ut med halsring och varit alldeles tysta, alldeles lugna.
Det blev en liten visuell ritt med honom i alla fall. En magisk kväll som denna skulle vi kunna uträtta stordåd.
Han skulle vara utan smärta och begränsningar i sin kropp. Jag utan spänningar och begränsningar.
Vi skulle göra spektakulär Skolgalopp, pampig Passage, vacker Piaff, häpnandsväckande Levad och kraftfull Terre á terre...
/ Jennie Orleifson
Jag har lagat min vinterjacka som en sömm hade gått upp på, hade ett 10 cm långt hål under armen. Ingen hitt.
Jag har verkat klart Gormurs hovar.
Jag och Lina har tränat Gormur, Maja och Hallon en och en och filmat dem.
Jag, Lina och Micke har gått på en promenad. Jag med Roccos och Lina med Bosolanda.
Jag och Lina lyckades raspa lite på Bosolandas fötter(!).
Jag har klappat katten.
Jag har ätit god mat.
Jag har slängt ner hö från höloftet.
Jag har fodrat och vattnat hästarna.
När jag klev utanför dörren på väg mot stallet för kvällsfodring, var jag tvungen att stanna upp lite. Fullmåne och dimma. Det var en vacker och nästan lite magisk syn.
När jag fodrat klart fick jag en längtan efter att rida ut.
Hade Easy varit här hade jag gjort det, inga tvivel. Vi hade ridit ut med halsring och varit alldeles tysta, alldeles lugna.
Det blev en liten visuell ritt med honom i alla fall. En magisk kväll som denna skulle vi kunna uträtta stordåd.
Han skulle vara utan smärta och begränsningar i sin kropp. Jag utan spänningar och begränsningar.
Vi skulle göra spektakulär Skolgalopp, pampig Passage, vacker Piaff, häpnandsväckande Levad och kraftfull Terre á terre...
/ Jennie Orleifson
En bra start
Vaknade klockan 6, låg kvar och myste med katten.
Klockan blev 7, läste Hestenes klan.
Klockan 7.20 klev upp och gjorde lite pilates.
Sen ut och fodra hästarna.
Nu Pannkaksfrukost, med mina super-råg-pannkakor! ;)
Sitter och minns och saknar härliga tider på Ekeskogs gård, drömmer om en härlig framtid och njuter av nuet :)
Födelsedagsfrukost för underbara Katrine på Ekeskogs gård 12 april 2010
Rågpannkakor:
2,5 dl fint rågmjöl
½-1 tsk salt
6 dl mjölk
3 st ägg
Smör att steka i
Blanda mjölet och saltet.
Tillsätt mjölken, ca 1 dl åt gången, vispa emellan.
Tillsätt äggen och vispa.
Smör i stekpannan och bara att steka på :)
/ Jennie Orleifson
Klockan blev 7, läste Hestenes klan.
Klockan 7.20 klev upp och gjorde lite pilates.
Sen ut och fodra hästarna.
Nu Pannkaksfrukost, med mina super-råg-pannkakor! ;)
Sitter och minns och saknar härliga tider på Ekeskogs gård, drömmer om en härlig framtid och njuter av nuet :)
Födelsedagsfrukost för underbara Katrine på Ekeskogs gård 12 april 2010
Rågpannkakor:
2,5 dl fint rågmjöl
½-1 tsk salt
6 dl mjölk
3 st ägg
Smör att steka i
Blanda mjölet och saltet.
Tillsätt mjölken, ca 1 dl åt gången, vispa emellan.
Tillsätt äggen och vispa.
Smör i stekpannan och bara att steka på :)
/ Jennie Orleifson
Ändring av dagen
Det var tänkt att vi skulle åka till Örebro för lektioner efter lunch, men efter några minuter på jobbigt väglag konstaterade vi att det var klokast att stanna hemma och vände hem med bilen.
Det fick bli snöskottning i stället, och lite pyssel med blöta hästar. Alla hästarna fick mer eller mindra pyssel innan kraftfodret, och alla verkade nöjda med det.
Började även verka Gormur. Han stod faktiskt väldigt snällt och det var relativt lätt att jobba. Ska fortsätta i morgon är det tänkt.
Och Maja..
Vad som försiggår i denna vackra hästs huvud är inte lätt att veta. Idag höll hon på att krypa hur sitt eget skinn. Hon var inte särskillt sur eller grinig men det kändes som att hon ville ut ur sin kropp på något vis, hon kändes rastlös och lite stressad
Och vissa dagar när hon kan vara sur och grinig hugger hon efter en, men det beöver inte nödvändigtvis betyda att vill att man ska dra åt skogen, hon kan ändå vilja vara med och arbeta..
Hon sänder dubbla signalar kännes det som.
Säger emot sig själv.
Jag funderar på om man skulle ha ut någon "hästpratare" någon gång, om man hittar någon vettig. Kunde vara spännande och höra vad denna lilla häst har på sitt hjärta.
/ Jennie Orleifson
Det fick bli snöskottning i stället, och lite pyssel med blöta hästar. Alla hästarna fick mer eller mindra pyssel innan kraftfodret, och alla verkade nöjda med det.
Började även verka Gormur. Han stod faktiskt väldigt snällt och det var relativt lätt att jobba. Ska fortsätta i morgon är det tänkt.
Och Maja..
Vad som försiggår i denna vackra hästs huvud är inte lätt att veta. Idag höll hon på att krypa hur sitt eget skinn. Hon var inte särskillt sur eller grinig men det kändes som att hon ville ut ur sin kropp på något vis, hon kändes rastlös och lite stressad
Och vissa dagar när hon kan vara sur och grinig hugger hon efter en, men det beöver inte nödvändigtvis betyda att vill att man ska dra åt skogen, hon kan ändå vilja vara med och arbeta..
Hon sänder dubbla signalar kännes det som.
Säger emot sig själv.
Jag funderar på om man skulle ha ut någon "hästpratare" någon gång, om man hittar någon vettig. Kunde vara spännande och höra vad denna lilla häst har på sitt hjärta.
/ Jennie Orleifson
Ny länk!
Nu finns en ny länk i min länk-lista:
Kheprifoder
Vi har fodrat våra hästar med mineraler som finns att köpa på hemsidan i ungefär 1,5 månad och sett mycket fina och trevliga resultat på hästarna :)
/ Jennie Orleifson
Kheprifoder
Vi har fodrat våra hästar med mineraler som finns att köpa på hemsidan i ungefär 1,5 månad och sett mycket fina och trevliga resultat på hästarna :)
/ Jennie Orleifson
17 mars
Idag när jag kom ut i hagen så kom Maja och sa Idag vill jag vara vacker ridhäst. Hon var väldigt positivt inställd, trots lite stök.
Vi började med att göra en snabb koll av kroppens dags form från marken genom att kontrollera ställning, böjning, höft och tyngdpunkt. Jag tycker att det är bra att gå igenom det även om man inte har tänkt jobba från marken. Det ger en bra överblick över hästens dagsform.
Red med sadel, kandar och kapson idag. Jag försökte att tänka på mina händer. Jag har en viss förmåga att greja en massa med dem och använda dem i onödan. Det gick bra faktiskt och Maja var med på noterna. Vi kunde även trava lite. Det är skönt med traven nu. I början stressade hon upp sig och ville springa, gick man ner till skritt fortsatte hon att stressa där. Nu har hon börjat hitta ett mycket lugnare normal tempo och det är inga problem att gå ner till skritt igen och jobba. Det känns riktigt bra.
/ Jennie Orleifson
Vi började med att göra en snabb koll av kroppens dags form från marken genom att kontrollera ställning, böjning, höft och tyngdpunkt. Jag tycker att det är bra att gå igenom det även om man inte har tänkt jobba från marken. Det ger en bra överblick över hästens dagsform.
Red med sadel, kandar och kapson idag. Jag försökte att tänka på mina händer. Jag har en viss förmåga att greja en massa med dem och använda dem i onödan. Det gick bra faktiskt och Maja var med på noterna. Vi kunde även trava lite. Det är skönt med traven nu. I början stressade hon upp sig och ville springa, gick man ner till skritt fortsatte hon att stressa där. Nu har hon börjat hitta ett mycket lugnare normal tempo och det är inga problem att gå ner till skritt igen och jobba. Det känns riktigt bra.
/ Jennie Orleifson
mars, april, maj, juni
Halva mars. Snart är det april då. Och min fördelsedag. Den 5 om man ska vara exakt.
5 april.
Dags att börja skriva önskelista. Det gillar jag :) Fast i år blir det nog att önska mig pengar och presentkort.
Undrar hur firandet kommer bli i år? Förra året var fösta gången jag firade på något annat ställe än hemma i Levide. Bjöd in familj till mitt hem på Ekeskogs.
I år blir det lite svårare, när det ligger ett hav emellan. Men jag tror att det kommer bli bra.
Jag åker till Gotland i slutet på april, kanske skulle fira lite då i stället?
Sen då? Helt plötslig är det maj månad.
Och sen blir det juni, då börjar sommaren.
/ Jennie Orleifson
5 april.
Dags att börja skriva önskelista. Det gillar jag :) Fast i år blir det nog att önska mig pengar och presentkort.
Undrar hur firandet kommer bli i år? Förra året var fösta gången jag firade på något annat ställe än hemma i Levide. Bjöd in familj till mitt hem på Ekeskogs.
I år blir det lite svårare, när det ligger ett hav emellan. Men jag tror att det kommer bli bra.
Jag åker till Gotland i slutet på april, kanske skulle fira lite då i stället?
Sen då? Helt plötslig är det maj månad.
Och sen blir det juni, då börjar sommaren.
/ Jennie Orleifson
God morgon
God morgon på dig!
Sitter och äter frukost och kollar på hästannonser. Gick upp kl 7 idag, och det kändes bra. Det händer inte så ofta. Att det känns bra alltså ;)
Jag ska snart gå över till grannen och duscha (Japp, vi har fortfarande inte rinnande vatten i huset..) och sedan ska jag åka till Norberg på min lektion med entreprenörskolan. Känns som evigheter sedan jag var där sist. Jag har en lektion i veckan förlagd på skolan. Men jag har varit sjuk, haft bilproblem och lov så nu var det bra länge sedan sist. Ser fram emot dagen :)
/ Jennie Orleifson
Sitter och äter frukost och kollar på hästannonser. Gick upp kl 7 idag, och det kändes bra. Det händer inte så ofta. Att det känns bra alltså ;)
Jag ska snart gå över till grannen och duscha (Japp, vi har fortfarande inte rinnande vatten i huset..) och sedan ska jag åka till Norberg på min lektion med entreprenörskolan. Känns som evigheter sedan jag var där sist. Jag har en lektion i veckan förlagd på skolan. Men jag har varit sjuk, haft bilproblem och lov så nu var det bra länge sedan sist. Ser fram emot dagen :)
/ Jennie Orleifson
Roccos, en klippa
Idag har jag tagiet en lugn galopp i vårsolen på barmark (!). Den första på väldigt väldigt länge.
Jag och Lina hämtade varsin häst i hagen, hoppade upp och red i väg. det var pojkarna som fick följa med ut på tur. Lina på en pigg Gormur och jag på en glad Roccos.
Det fanns långa partier på vägen som var snö och isfritt, helt underbart. Vi både travade och galopperade. Det var så fantastiskt underbart att galoppera på Roccos och jag är så tacksam för att han gjorde ridturen till en av de mysigaste på länge :) Traven hans var inte heller fel. Och något litet bus-språng lyckades han nog också göra ^^
Han är en klippa!
Efter lunch har jag och Lina varit i Västerås och gjort en massa ärenden. Var rätt skönt att komma iväg en liten stund. Vinterjackorna fick hemma kvar hemma och det var riktigt skönt att inte frysa ihjäl trots mindre varma kläder.
Nu är det vår på gång!
/ Jennie Orleifson
Jag och Lina hämtade varsin häst i hagen, hoppade upp och red i väg. det var pojkarna som fick följa med ut på tur. Lina på en pigg Gormur och jag på en glad Roccos.
Det fanns långa partier på vägen som var snö och isfritt, helt underbart. Vi både travade och galopperade. Det var så fantastiskt underbart att galoppera på Roccos och jag är så tacksam för att han gjorde ridturen till en av de mysigaste på länge :) Traven hans var inte heller fel. Och något litet bus-språng lyckades han nog också göra ^^
Han är en klippa!
Efter lunch har jag och Lina varit i Västerås och gjort en massa ärenden. Var rätt skönt att komma iväg en liten stund. Vinterjackorna fick hemma kvar hemma och det var riktigt skönt att inte frysa ihjäl trots mindre varma kläder.
Nu är det vår på gång!
/ Jennie Orleifson
Därför glider dressyrsadlar fram
I dag åkte termobyxorna av och vår jackan på.
Det var skönt att slippa klampa runt med tunga vinterkläder.
Jag har pysslat med lite vårstädning utomhus. Det vill säga stor mockning av lösdriften, mockning i hagen och städa bort gammalt hö på backen. Långt ifrån klart, men det blev lite renare i alla fall.
Jag lyckades också öka på träningsdosen från en häst till två hästar.
Jag och Maja lyckades hitta en väg till ridbanan som inte bestod av blank-is. Vi jobbade lite med longeringe i skritt och trav. Hon var ganska slö och jag fick driva fram henne i skritten, vilket inte händer ofta. Traven där emot var jätte trevlig när den var lite lugnare. Avslutade med lite ridning som gick okej. Saknade bettet, så nästa gång vi tränar får hon nog ha bett också.
Häst nummer två var nära att bli Freyja, grannens islänning. Men sedan ändrade jag mig och Roccos fick följa med på en liten promenad i stället. Jag tror att han blev glad för det.
Har hittat en text på Markus Holst hemsida som jag tyckte var läsvärd:
Därför glider dressyrsadlar fram
Sadelgjorden väljer alltid kortaste vägen runt hästen. Den kortaste vägen runt bröstkorgen är aldrig lodrät. Den går från en punkt på mankens bakersta del, framåt-nedåt till en punkt strax bakom armbågen, och så upp igen på andra sidan. Denna väg försöker gjorden alltid ta, och sadeln anpassar sig därfter. Tricket är alltså att fästa sadeln på ett sådant ställe på sadelgjorden, att den ligger där den skall.
Detta problem har sadelmakarna löst för mer än tusen år sedan. Dels genom att sätta fast sadelgjorden högst upp i sadeln på ett ställe som gör att den ligger rätt. Vad ingen inte tänkte på, var att moderna dressyrryttare ville ha stora vulster på sina sadlar, och att de skulle fästa dessa vulster på den undre kåpan. Dressyrsadelns stora vulster hamnar på den plats, där sadelgjorden normalt vill löpa.
Det här var ett kort litet utdrag från texten, du kan läsa hela här.
/ Jennie Orleifson
Fina Maja
Jag lyckades tillslut ta mig ut till hästarna.
Maja fick följa med mig till ridvolten där vi jobbade. Jag kände mig så lugn och glad av att jobba med henne så det spelade ingen roll om hon inte ville stå still, högg efter mig eller skrapade med fram benet. Endast en gång kände jag att jag bet ihop tänderna och spände käken men upptäckte det snabbt och slappnade av igen.
Hon ville t ex inte stå still bredvid pallen när jag skulle sitta upp, men det gjorde ingenting. Vi ställde oss där igen, och igen, och igen lugnt och fint tills hon stod helt stilla.
Och för första gången (någonsin?) kunde jag sitta upp på henne barbacka utan att hon ens la öronen på nacken.
Det här är ett väldigt stort steg för mig.
Att vara frustrerad är jobbigt, det har jag konstaterat för mycket mycket länge sedan och det hjälper inte för att få träningen att gå framåt.
Att trycka undan frustrationen är också jobbigt, att hålla igen. Förr eller senare trycker den sig ut och ofta i en "explosion". Vilket inte heller är roligt.
Att helt enkelt inte vara frustrerad är inte jobbigt.
Jag har alltid tyckt att Maja sugit ur så mycket energi från mig. Men mycket av den energin har egentligen gått åt till att trycka undan och hålla igen min egna frustration inser jag nu.
Det här är ingenting som kommer fortsätta att vara lätt varje dag, det tvivlar jag på. Men jag känner att jag börjar förstå mig själv bättre och hur jag ska och kan göra.
/ Jennie Orleifson
Maja fick följa med mig till ridvolten där vi jobbade. Jag kände mig så lugn och glad av att jobba med henne så det spelade ingen roll om hon inte ville stå still, högg efter mig eller skrapade med fram benet. Endast en gång kände jag att jag bet ihop tänderna och spände käken men upptäckte det snabbt och slappnade av igen.
Hon ville t ex inte stå still bredvid pallen när jag skulle sitta upp, men det gjorde ingenting. Vi ställde oss där igen, och igen, och igen lugnt och fint tills hon stod helt stilla.
Och för första gången (någonsin?) kunde jag sitta upp på henne barbacka utan att hon ens la öronen på nacken.
Det här är ett väldigt stort steg för mig.
Att vara frustrerad är jobbigt, det har jag konstaterat för mycket mycket länge sedan och det hjälper inte för att få träningen att gå framåt.
Att trycka undan frustrationen är också jobbigt, att hålla igen. Förr eller senare trycker den sig ut och ofta i en "explosion". Vilket inte heller är roligt.
Att helt enkelt inte vara frustrerad är inte jobbigt.
Jag har alltid tyckt att Maja sugit ur så mycket energi från mig. Men mycket av den energin har egentligen gått åt till att trycka undan och hålla igen min egna frustration inser jag nu.
Det här är ingenting som kommer fortsätta att vara lätt varje dag, det tvivlar jag på. Men jag känner att jag börjar förstå mig själv bättre och hur jag ska och kan göra.
/ Jennie Orleifson
Nej tack
Sitter och lyssnar på Bent Branderup på tvn. Har fått på hans film Riding aids för att inspireras och för att få lite övernaturliga krafter så jag orkar jobba minst en häst i kväll.
Har städat huset och sjungit falskt samtidigt, fram tills nu. Nu är det en snabbladdning av batterierna för att sen gå ut till stallet.
Planen är att jag ska orka träna Maja inne på ridvolten (Ja! Ett ställe vi kan vara och träna på utan att halka och slå ihjäl oss). Får se lite vilket humör hon är på, men kommer jobba lite med basic vid hand och kanske sitta upp en stund på slutet för att känna lite hur hon känns där.
Jag ska också försöka förklara lite tydligare för henne att flytta undan för spöet, som ska hjälpa mig att kunna flytta ut henne på volten under longering bättre om hon är på humör för det.
Hon har lätt för att ramla in i volten och lägga för mycket vikt på inner framben, så jag känner att det skulle underlätta om jag fick henne lite känsligare på spöets inverkan.
En annan uppgift som är till mig är att inte bli frustrerad och irriterad. Det är så lätt hänt om jag är trött och Maja stökig. Men jag vet att det går att komma undan.
Jag hade en riktigt härlig upplevelse för några dagar sedan med Maja.
Hon stökade på när jag longerade henne och jag kände att jag blev frustrerad. Men jag bestämde mig att jag inte ville ha det så, så jag kunde bara slänga iväg den känslan. Ut ur kroppen och ut i luften.
Det vanliga är att det går att trycka undan känslan men den finns kvar i kroppen och kan försöka bryta sig ut i ens kropp och sinne när som helst.
Men den här gången var det annorlunda. Jag lyckades verkligen bli av med känslan. Jag lyckades få den ut ur kroppen, utan att agera ut den genom t ex aggressivt beteende.
Resten av träningspasset gick bra.
Det var en sådan underbar känsla att känna att jag hade makten över frustrationen. Att jag själv bara kunde säga, nej tack och sedan slänga iväg den. Och det är något jag har tagit stor lärdom av. Jag har gjort det en gång och kan göra om det igen. Det viktiga för mig är att tala om för mig själv att jag inte vill vara frustrerad och viktigast, jag behöver inte vara frustrerad. Då kan jag också tacka nej.
Jag är även sugen på att sitta och känna på Majas mun, försöka läsa av informationen som kommer dit. Men det är dumt att ta allt på en gång, så jag får fråga Maja vad hon vill hitta på för något.
/ Jennie Orleifson
Har städat huset och sjungit falskt samtidigt, fram tills nu. Nu är det en snabbladdning av batterierna för att sen gå ut till stallet.
Planen är att jag ska orka träna Maja inne på ridvolten (Ja! Ett ställe vi kan vara och träna på utan att halka och slå ihjäl oss). Får se lite vilket humör hon är på, men kommer jobba lite med basic vid hand och kanske sitta upp en stund på slutet för att känna lite hur hon känns där.
Jag ska också försöka förklara lite tydligare för henne att flytta undan för spöet, som ska hjälpa mig att kunna flytta ut henne på volten under longering bättre om hon är på humör för det.
Hon har lätt för att ramla in i volten och lägga för mycket vikt på inner framben, så jag känner att det skulle underlätta om jag fick henne lite känsligare på spöets inverkan.
En annan uppgift som är till mig är att inte bli frustrerad och irriterad. Det är så lätt hänt om jag är trött och Maja stökig. Men jag vet att det går att komma undan.
Jag hade en riktigt härlig upplevelse för några dagar sedan med Maja.
Hon stökade på när jag longerade henne och jag kände att jag blev frustrerad. Men jag bestämde mig att jag inte ville ha det så, så jag kunde bara slänga iväg den känslan. Ut ur kroppen och ut i luften.
Det vanliga är att det går att trycka undan känslan men den finns kvar i kroppen och kan försöka bryta sig ut i ens kropp och sinne när som helst.
Men den här gången var det annorlunda. Jag lyckades verkligen bli av med känslan. Jag lyckades få den ut ur kroppen, utan att agera ut den genom t ex aggressivt beteende.
Resten av träningspasset gick bra.
Det var en sådan underbar känsla att känna att jag hade makten över frustrationen. Att jag själv bara kunde säga, nej tack och sedan slänga iväg den. Och det är något jag har tagit stor lärdom av. Jag har gjort det en gång och kan göra om det igen. Det viktiga för mig är att tala om för mig själv att jag inte vill vara frustrerad och viktigast, jag behöver inte vara frustrerad. Då kan jag också tacka nej.
Jag är även sugen på att sitta och känna på Majas mun, försöka läsa av informationen som kommer dit. Men det är dumt att ta allt på en gång, så jag får fråga Maja vad hon vill hitta på för något.
/ Jennie Orleifson
Strömsholm
Det har varit en mycket spännande och intressant dag på Strömsholm. Dr Gerd Heuschmann var en bra föreläsare som gjorde det mycket intressant och roligt att lyssna. Han hade en bra balans mellan humor och allvar och det var kul att se hur han verkigen brinner för ämnet. Det vill säga att inte förstöra våra hästar genom ridningen, om man ska fatta sig kort.
På förmiddagen satt vi i en föreläsnings sal och han visade bilder och pratade.
På eftermiddagen befann vi oss i ett av ridhusen. Åtta olika exipage, två åt gången, red medan vi studerade, lyssnade och diskuterade med Dr Gerd Heuschmann. Eftermiddagen levde inte riktigt upp fullt till mina förväntningar men var ändå intressant.
Innan vi åkte hem besökte vi Strömsholms slott, något jag uppskattade mycket. Min kropp laddas alltid av en avslappnad, positiv och lycklig energi när jag besöker gamla (gärna stora) byggnader. Jag är väldigt intresserad av historia och börjar alltid tänka på hur livet såg ut på platsen, vilka som bodde/jobbade där osv.
Så det var jätte kul att se slottet och jag ser fram emot ett senare besök när alla snö är borta!
/ Jennie Orleifson
På förmiddagen satt vi i en föreläsnings sal och han visade bilder och pratade.
På eftermiddagen befann vi oss i ett av ridhusen. Åtta olika exipage, två åt gången, red medan vi studerade, lyssnade och diskuterade med Dr Gerd Heuschmann. Eftermiddagen levde inte riktigt upp fullt till mina förväntningar men var ändå intressant.
Innan vi åkte hem besökte vi Strömsholms slott, något jag uppskattade mycket. Min kropp laddas alltid av en avslappnad, positiv och lycklig energi när jag besöker gamla (gärna stora) byggnader. Jag är väldigt intresserad av historia och börjar alltid tänka på hur livet såg ut på platsen, vilka som bodde/jobbade där osv.
Så det var jätte kul att se slottet och jag ser fram emot ett senare besök när alla snö är borta!
/ Jennie Orleifson
Dr Gerd Heuschmann
I morgon bär det av tidigt mot Strömsholm för att delta på seminarium med Dr Gerd Heuschmann.
Dr Gerd Heuschmann är en tysk veterinär som har gått på hårt om rollkurens (hyperflexion) negativa påverkan på hästen.
Han har skrivit boken Tug of War: Classical Versus "Modern" Dressage
Och gjort filmen If Horses Could Speak.
Jag har inte läst boken, men vänner som har gjort det säger att det är en bra bok. Det krävs dock lite extra av en då den är på engelska.
Filmen har jag sett och jag vill rekommendera alla som håller på med hästar att se den, men gärna i etapper. Det är mycket information att ta in så det kan va bra att dela upp filmen. Och man kan behöva se den många gånger om och om igen.
/ Jennie Orleifson
Dr Gerd Heuschmann är en tysk veterinär som har gått på hårt om rollkurens (hyperflexion) negativa påverkan på hästen.
Han har skrivit boken Tug of War: Classical Versus "Modern" Dressage
Och gjort filmen If Horses Could Speak.
Jag har inte läst boken, men vänner som har gjort det säger att det är en bra bok. Det krävs dock lite extra av en då den är på engelska.
Filmen har jag sett och jag vill rekommendera alla som håller på med hästar att se den, men gärna i etapper. Det är mycket information att ta in så det kan va bra att dela upp filmen. Och man kan behöva se den många gånger om och om igen.
/ Jennie Orleifson
Du
Jag har bloggat ganska friskt nu i dagarna. Och va ska man annars göra när man är sjuk?
Men idag har jag lite svårt att komma på vad jag ska skriva om..
Jag skulle bli jätte glad om du lämnade en kommentar eller på annat sätt berättar för mig vad du vill läsa om.
Vad skulle du vilja att jag bloggar om? Vill du läsa mer om någonting? Vill du läsa om något helt annat än det jag fram till nu har bloggat om? Undrar du över något och har en fråga till mig eller kanske om mig?
Det skulle hjälpa mig i mina idétorkar perioder om jag hade lite förslag på vad du är intresserad av.
/ Jennie Orleifson
Men idag har jag lite svårt att komma på vad jag ska skriva om..
Jag skulle bli jätte glad om du lämnade en kommentar eller på annat sätt berättar för mig vad du vill läsa om.
Vad skulle du vilja att jag bloggar om? Vill du läsa mer om någonting? Vill du läsa om något helt annat än det jag fram till nu har bloggat om? Undrar du över något och har en fråga till mig eller kanske om mig?
Det skulle hjälpa mig i mina idétorkar perioder om jag hade lite förslag på vad du är intresserad av.
/ Jennie Orleifson
Katten Maru
Det här måste du se!
Jag är en riktig katt-älskare och facineras av hela dess väsen.
Elegansen, smidigheten, skönheten, avslappningen, allt.
Så när jag snubblade över de här videorna så kände jag mig tvungen att dela med mig, helt underbar.
Elegansen, smidigheten, skönheten, avslappningen, allt.
Så när jag snubblade över de här videorna så kände jag mig tvungen att dela med mig, helt underbar.
Lite många videor i ett blogg inlägg kan tyckas, men jag älskar allihopa. Och gissa vad, det finns många många fler på Mugumogus kanal på youtube.
Så nu vet du vad jag har roat mig med ikväll!
/ Jennie Orleifson
Hestenes Klan
Igår fick jag min efterlängtade bok, på norska!
Min mycket goda vän Maja Caspersen, en väpnare i Danmark, tipsade mig om boken Hestenes klan av Live Bonnevie. Jag var lite tveksam först för att den var på norska och inte helt billig. Men efter hennes starka lovord så kunde jag inte låta bli, och jag hade trots allt lite julklapps-pengar kvar.
Boken blev beställd i förra veckan och kom hem i brevlådan i går.
Jag har börjat läsa. Det krävs lite extra av en för att förstå allt, men jag tror att det bara kommer att bli lättare och lättare för varje sida. Och jag har 447 sidor framför mig så innan boken är slut så kanske jag kommer läsa norska flytande ;)
Jag kan inte berätta så mycket om boken ännu men det lilla jag läst har varit fantastiskt. Historien drar igång redan från början och det gillar jag.
Något jag kan dela med mig av är dessa:
Boken blev beställd i förra veckan och kom hem i brevlådan i går.
Jag har börjat läsa. Det krävs lite extra av en för att förstå allt, men jag tror att det bara kommer att bli lättare och lättare för varje sida. Och jag har 447 sidor framför mig så innan boken är slut så kanske jag kommer läsa norska flytande ;)
Jag kan inte berätta så mycket om boken ännu men det lilla jag läst har varit fantastiskt. Historien drar igång redan från början och det gillar jag.
Något jag kan dela med mig av är dessa:
Enjoy :)
/ Jennie Orleifson
Marijke de Jong live
Runt 250 personer från världens alla hörn sitter nu och lyssnar på Marijke de Jong på hennes "Webinar".
Är du inte där? Jag skulle ha gjort ett litet besök för att lyssna genom att klicka här!
/ Jennie Orleifson
Är du inte där? Jag skulle ha gjort ett litet besök för att lyssna genom att klicka här!
/ Jennie Orleifson
Free Live Webinar, med Marijke de Jong
Free Live Webinar Straightness Training 8th of March
Precis! Ikväll, den 8 mars kl 20.00 håller Marijke de Jong ett Webinar. Det är helt gratis och för att delta behöver du bara klicka här vid 20.00-tiden.
Marijke de Jong är en riddare i Holland som har gjort stora framsteg med Natural asymmetry of the horse och Straightness Training. Hon är mycket aktiv på internet och finns bland annat på facebook.com, twitter.com och driver många olika hemsidor (Exempel Paardenbegrijpen, Academicartofriding, Academic-art-of-riding).
Marijke de Jongs prov för riddarskapet:
*Riddarprovet 2007 med hästen Romanesque
Marijke de Jong är en riddare i Holland som har gjort stora framsteg med Natural asymmetry of the horse och Straightness Training. Hon är mycket aktiv på internet och finns bland annat på facebook.com, twitter.com och driver många olika hemsidor (Exempel Paardenbegrijpen, Academicartofriding, Academic-art-of-riding).
Marijke de Jongs prov för riddarskapet:
*Riddarprovet 2007 med hästen Romanesque
*Longerprovet 2007 med hästen Romanesque
*Piaff provet 2008 med hästen Romanesque
*Galopp provet 2009 med hästen Romanesque
*Levad provet 2010 med hästen Maestro
Marijke de Jong och Romanesque. Bilden från academicartofriding.
/ Jennie Orleifson
*Piaff provet 2008 med hästen Romanesque
*Galopp provet 2009 med hästen Romanesque
*Levad provet 2010 med hästen Maestro
Marijke de Jong och Romanesque. Bilden från academicartofriding.
/ Jennie Orleifson
En känsla av vår på Nybyn
/ Jennie Orleifson
Christofer Dahlgren
Jag vill passa på att gratulera Christofer Dahlgren som klarade Terre a terre provet den 1 mars 2011!
Christofer Dahlgren är en svensk riddare. Han red upp Riddarprovet för Bent Branderup år 2004 på sitt Arabiska fullblod Benson.
Christofer Dahlgren och Benson gjorde även Piaffprovet år 2006.
Och i år, 2011, har han och det Svenska halvblodet Nicki Corsai gjort Terre a terre provet.
Christofer Dahlgren och Nicki.
Christofer Dahlgren och Benson.
(Bilderna från Horse-vision)
/ Jennie Orleifson
Kursen
Vi anlände på fredagen till Stall Wahlsund efter en lugn och bra resa.
På lördagen började kursen och det var spännande att få se för mig nya ekipage, men även några goda vänner rida.
Teorin handlade mycket om samling och ridningen var mycket intressant att titta på. Gormur och Lina jobbade på sin första lektion vid hand och med longering.
Men framåt lunch var Gormur inte helt pigg. Han hade drukit dåligt och vi misstänkte någon typ av förstoppning. Vi försökte hitta på lite av varje för att hjälpa honom att släppa men mot kvällen fick veterinären komma ut och hjälpa till.
På söndagen var han lite piggare men det syntes att han var sliten så vi bestämde oss för att avbryta kursen och åka hem i fall att han skulle bli ännu tröttare.
Hemresan gick också bra men vi kände oss trötta, slitna och lite besvikna.
Hemma packade vi ur transporten och bilen, skötte om Gormur och kollade till de andra hästarna.
Sen blev vi liggande. Vet inte om det var någon form av vinterkräksjukan eller något annat, men dåligt mådde vi.
Idag är det lite bättre, men vi är slitna och uttröttade.
Nu sattsar vi på att bli friska båda människor och häst!
/ Jennie Orleifson
På lördagen började kursen och det var spännande att få se för mig nya ekipage, men även några goda vänner rida.
Teorin handlade mycket om samling och ridningen var mycket intressant att titta på. Gormur och Lina jobbade på sin första lektion vid hand och med longering.
Men framåt lunch var Gormur inte helt pigg. Han hade drukit dåligt och vi misstänkte någon typ av förstoppning. Vi försökte hitta på lite av varje för att hjälpa honom att släppa men mot kvällen fick veterinären komma ut och hjälpa till.
På söndagen var han lite piggare men det syntes att han var sliten så vi bestämde oss för att avbryta kursen och åka hem i fall att han skulle bli ännu tröttare.
Hemresan gick också bra men vi kände oss trötta, slitna och lite besvikna.
Hemma packade vi ur transporten och bilen, skötte om Gormur och kollade till de andra hästarna.
Sen blev vi liggande. Vet inte om det var någon form av vinterkräksjukan eller något annat, men dåligt mådde vi.
Idag är det lite bättre, men vi är slitna och uttröttade.
Nu sattsar vi på att bli friska båda människor och häst!
/ Jennie Orleifson
Hemma
Hemma igen efter en inte super lyckad Bent-kurs för våran del.
Nu liggar jag och Lina nerbäddade i varsit rum och har fått något virus eller äcklig basill.
Jag mår aninges bättre. Håller tummarna för att jag ska må bra i morgon.
Jag ska försöka uppdatera lite mer om kursen när jag är lite piggare.
/ Jennie Orleifson
Nu liggar jag och Lina nerbäddade i varsit rum och har fått något virus eller äcklig basill.
Jag mår aninges bättre. Håller tummarna för att jag ska må bra i morgon.
Jag ska försöka uppdatera lite mer om kursen när jag är lite piggare.
/ Jennie Orleifson
Jobbigt..
Helt plötsligt fick jag lite, eller kanske ganska mycket för att vara mig, ångest..
Våren är ju faktiskt på gång, med många fantastiska saker på gång.
Men idag kände jag av Majas tjurighet, lite som den var när vi hade vår tuffa period.
Hon högg mig i låret..
Inte hårt, men det märktes att hon tyckte livet var ganska jobbigt. Träningen med henne har ju faktiskt gått väldigt bra sen vi flyttade till Lina. Men jag fasar för att hennes hormoner ska dra igång och göra livet surt för henne och mig. Just nu har jag ingen aning om hur jag ska orka..
Jag är trött på allt vad utrustning heter. Jag är trött på hästar som bara stressar och försöker fly från sig själva och från människor. Jag är trött på att kämpa mot ett så efterlängtat mål som verkar så avlägset.
Just nu önskar jag inget hellre än en frisk häst med ett intresse för arbetet.
Jag har en fysiskt dålig häst med en vilja att vara till lags.
Och jag har en häst med bra fysik men med ett jobbigt psyke och skit i bagaget.
Jag känner en stor längtan över att få göra Väpnarprovet och så småning Riddarprovet. Att ha en välriden häst som är följsam och lyhörd. Vägen känns så jobbigt lång just nu.
/ Jennie Orleifson
Våren är ju faktiskt på gång, med många fantastiska saker på gång.
Men idag kände jag av Majas tjurighet, lite som den var när vi hade vår tuffa period.
Hon högg mig i låret..
Inte hårt, men det märktes att hon tyckte livet var ganska jobbigt. Träningen med henne har ju faktiskt gått väldigt bra sen vi flyttade till Lina. Men jag fasar för att hennes hormoner ska dra igång och göra livet surt för henne och mig. Just nu har jag ingen aning om hur jag ska orka..
Jag är trött på allt vad utrustning heter. Jag är trött på hästar som bara stressar och försöker fly från sig själva och från människor. Jag är trött på att kämpa mot ett så efterlängtat mål som verkar så avlägset.
Just nu önskar jag inget hellre än en frisk häst med ett intresse för arbetet.
Jag har en fysiskt dålig häst med en vilja att vara till lags.
Och jag har en häst med bra fysik men med ett jobbigt psyke och skit i bagaget.
Jag känner en stor längtan över att få göra Väpnarprovet och så småning Riddarprovet. Att ha en välriden häst som är följsam och lyhörd. Vägen känns så jobbigt lång just nu.
/ Jennie Orleifson
Mikroströmmar
Fick en fråga av Sara:
"Vad är microströmmar för något?"
Tänkte att det var lika bra att svara på den här i fall fler undrar och är nyfikna :)
Jag har inte själv så mycket kunskap och erfarenhet av denna behandlingsmetod. Men det lilla jag har sett har varit mycket positivt.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Mikroströmmar är elektrisk näring som stimulerar mikrocirkulationen i kroppen.
Behandlingen balanserar bl a kroppens positiva och negativa joner.
den ökar cellens arbete, ämnesomsättningen och cirkulationen av vätska i kroppen.
Mikroströmmar minskar smärta, stimulerar läkning, ökar proteinsyntesen, stimulerar cirkulation av blod och lymfa samt hjälper till att avlägsna myofasciella triggerpunkte.
Man behandlar med mikroström vid bl a sårskador, senskador, muskelproblem, ödem och svullnader
"Vad är microströmmar för något?"
Tänkte att det var lika bra att svara på den här i fall fler undrar och är nyfikna :)
Jag har inte själv så mycket kunskap och erfarenhet av denna behandlingsmetod. Men det lilla jag har sett har varit mycket positivt.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Mikroströmmar är elektrisk näring som stimulerar mikrocirkulationen i kroppen.
Behandlingen balanserar bl a kroppens positiva och negativa joner.
den ökar cellens arbete, ämnesomsättningen och cirkulationen av vätska i kroppen.
Mikroströmmar minskar smärta, stimulerar läkning, ökar proteinsyntesen, stimulerar cirkulation av blod och lymfa samt hjälper till att avlägsna myofasciella triggerpunkte.
Man behandlar med mikroström vid bl a sårskador, senskador, muskelproblem, ödem och svullnader
Källor:
Lidéns Häst och Hälsa
Equicurrent
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tack Therese Lidén för behandling av både häst och människa!
/ Jennie Orleifson
Vår
Det har varit vår idag!
Solen har varit på besök idag med värme och solsken. Det har varit väldigt upskattat. Kroppen passade på att samla energi.
Therese från Lidéns Häst och Hälsa är här på besök.
Roccos har fått en behandling med mikroströmmar idag och ska få en till i morgon.
Just nu sitter jag själv och får en behandling av mikroströmmarna på ryggen, spännande!
/ Jennie Orleifson
Therese från Lidéns Häst och Hälsa är här på besök.
Roccos har fått en behandling med mikroströmmar idag och ska få en till i morgon.
Just nu sitter jag själv och får en behandling av mikroströmmarna på ryggen, spännande!
/ Jennie Orleifson
2 mars
Har varit en underbart vacker morgon!
/ Jennie Orleifson
Roccos
Den första mars.
Roccos var lite olycklig idag. Men han blev lite gladare efter en stunds pyssel och full uppmärksamhet.
Blev även lite hovvård. Det var lite drygt tyckte han, men han stod ändå snällt. Så nu har han fyra nyraspade hovar.
Vi avslutade med lite T-touch för att mjuka upp kroppen och han frustade och tuggade massor, så han var nöjd med dagen.
/ Jennie Orleifson
