Farmor och farfar
Idag köpte jag mig en egen orakel kortlek. "Magical Unicorns".
Jag drog kortet "Grandparent":
"You have a special bond with a grandparent that can never be broken."
Boken skriver bland annat:
"You will always love and help each other, even if you're far away from each other. That's because the special bond that you share travels everywhere - even from Heaven!"
Jag tänker på min farfar, "Totte". Han var en riktig hästkarl och av den goda sorten. Han hade väldigt god hand med hästarna, och även andra djur.
Han dog när jag var liten, samma år som jag skulle fylla tre. Jag har ett minne, tror jag eller om det är återberättat. Det är så svårt att skilja på när man var så liten.
Jag har många gånger känt "Tänk om han levde och fick vara med om när hästarna åter igen kom till gården efter år av hästlöshet. Tänk vad han kunde lära mig. Tänk vad stolt han skulle vara och lycklig över sitt barnbarns stora passion för hästar."
"the special bond that you share travels everywhere - even from Heaven!"
Ja, till och med från Himlen. Jag känner stoltheten nu. Jag vet att även fast han inte finns kvar här så har han sett vad jag har lyckats med hittils och är stolt över det :)
Jag hittade två gamla fotoalbum med bilder på farfar "Totte" och farmor Britta. Jag känner glädje över att se vilka hästmänniskor de var. Jag och farmor har haft en bra relation och jag vet att hon blev glad när hästarna återvände till Orleifs Gård.
Jag känner stolthet över att se en bild på farmor tävla i trav i Norrköping. Se farfar visa up flera av statens hingstar som var stationerade på gården. Se dem på hästryggen. Se dem tillsammans.
Farmor och farfar:
/ Jennie Orleifson
Jag drog kortet "Grandparent":
"You have a special bond with a grandparent that can never be broken."
Boken skriver bland annat:
"You will always love and help each other, even if you're far away from each other. That's because the special bond that you share travels everywhere - even from Heaven!"
Jag tänker på min farfar, "Totte". Han var en riktig hästkarl och av den goda sorten. Han hade väldigt god hand med hästarna, och även andra djur.
Han dog när jag var liten, samma år som jag skulle fylla tre. Jag har ett minne, tror jag eller om det är återberättat. Det är så svårt att skilja på när man var så liten.
Jag har många gånger känt "Tänk om han levde och fick vara med om när hästarna åter igen kom till gården efter år av hästlöshet. Tänk vad han kunde lära mig. Tänk vad stolt han skulle vara och lycklig över sitt barnbarns stora passion för hästar."
"the special bond that you share travels everywhere - even from Heaven!"
Ja, till och med från Himlen. Jag känner stoltheten nu. Jag vet att även fast han inte finns kvar här så har han sett vad jag har lyckats med hittils och är stolt över det :)
Jag hittade två gamla fotoalbum med bilder på farfar "Totte" och farmor Britta. Jag känner glädje över att se vilka hästmänniskor de var. Jag och farmor har haft en bra relation och jag vet att hon blev glad när hästarna återvände till Orleifs Gård.
Jag känner stolthet över att se en bild på farmor tävla i trav i Norrköping. Se farfar visa up flera av statens hingstar som var stationerade på gården. Se dem på hästryggen. Se dem tillsammans.
Farmor och farfar:
/ Jennie Orleifson
Kommentarer
Trackback
