En liten film
Hade lite tråkigt en kväll, och här är resultatet. En liten film på min prydnads hylla med min prydnads hästsamling.
/Jennie Orleifson
/Jennie Orleifson
Mycket tänkande
Det har inte blivit mycket bloggande de senaste dagarna. Jag har känt mig ganska nere och lite olycklig.
Maja har fått mig att tänka till lite extra.
Som ni vet så har jag jobbat mycket med kommunikation och försöka få ordning på hennes tålamod och få henne att klara av att vara här och nu. Det har inte varit helt lätt och det kar sugit ur mycket energi ur mig.
Ett stort problem för henne är att stå inne själv uppbunden. Stallet som det går vid nu består av en stor box som även är deras lösdift. Uppbindningarna (två styckna) sitter i de "diagonala hörnparet".
Jag satt fast henne vid ena och tyckte att hon kunde stå där tills hon lugnat sig. Hon skrapade med framhovarna och "sprang runt" så långt uppbindningen tillät.
När jag kom tillbaka senare på kvällen för att kolla till henne, var hon svettig och hade skrapat så mycket med båda frambenen så hon har slitit båda hovarna snett.
Då kände jag att jag inte orkade mer.
Så just nu funderar jag på om det är värt allt slit? Är det värt att arbetet ska kosta mer än det smakar? När det kostar mycket och smakar lite?
Det känns otacksamt och oinspirerade att jobba och försöka hjälpa en häst som då förstör sig själv. Jag vet att hon inte ser det på det viset men det känns väldigt otacksamt inom mig.
Jag ger och hon tar, utan ge tillbaka just nu.
Det kan låta fånigt att en insident bara så där fått mig att vilja ge upp.
Man jag har under 6 år (mina år med Easy) anpassat mig efter hästen och inte efter mina egna ambitioner.
Jag vill rida, jag vill träna ridkonst.
Det kan jag inte just nu. Det är så mycket som måste bearbetas med Maja först. Det kan ta många månader, kanske år. Så just nu har jag två hästar, och ingen jag kan rida klokt på och utvecklas på.
Jag skaffade en till häst för att ha någon att rida på och utvecklas på. Men det blev inte riktigt så.
Hade situationen varit så att jag hade en ridbar häst och Maja, så hade det troligen fungerat. Men nu har jag inte det.
Men jag har varit och tittat och provridit en varmblodsvalack. Har träffat honom lite som unghäst, då min vän var ägare. Nu har han blivit äldre och mer skolad.
Jätte fin och social.
Det var trevligt att träffa en vänligt inställd häst som gärna ville mysa och gosa en liten stund. Inte blev det sämre av att han var en trevlig ridhäst.
Ska få prova honom en (eller flera kanske) gång till, fast i ridhus.
Ingenting är bestämt, och jag vet inte själv hur jag vill ha det ännu. Men det känns bra med alternativ.
Men till en början så ska jag ge Maja en örtblandning mot hormonproblem och så får vi se om/hur det hjälper.
Inga förhastade beslut ska fattas, bara ett väl igenom tänkt.
/Jennie Orleifson
Maja har fått mig att tänka till lite extra.
Som ni vet så har jag jobbat mycket med kommunikation och försöka få ordning på hennes tålamod och få henne att klara av att vara här och nu. Det har inte varit helt lätt och det kar sugit ur mycket energi ur mig.
Ett stort problem för henne är att stå inne själv uppbunden. Stallet som det går vid nu består av en stor box som även är deras lösdift. Uppbindningarna (två styckna) sitter i de "diagonala hörnparet".
Jag satt fast henne vid ena och tyckte att hon kunde stå där tills hon lugnat sig. Hon skrapade med framhovarna och "sprang runt" så långt uppbindningen tillät.
När jag kom tillbaka senare på kvällen för att kolla till henne, var hon svettig och hade skrapat så mycket med båda frambenen så hon har slitit båda hovarna snett.
Då kände jag att jag inte orkade mer.
Så just nu funderar jag på om det är värt allt slit? Är det värt att arbetet ska kosta mer än det smakar? När det kostar mycket och smakar lite?
Det känns otacksamt och oinspirerade att jobba och försöka hjälpa en häst som då förstör sig själv. Jag vet att hon inte ser det på det viset men det känns väldigt otacksamt inom mig.
Jag ger och hon tar, utan ge tillbaka just nu.
Det kan låta fånigt att en insident bara så där fått mig att vilja ge upp.
Man jag har under 6 år (mina år med Easy) anpassat mig efter hästen och inte efter mina egna ambitioner.
Jag vill rida, jag vill träna ridkonst.
Det kan jag inte just nu. Det är så mycket som måste bearbetas med Maja först. Det kan ta många månader, kanske år. Så just nu har jag två hästar, och ingen jag kan rida klokt på och utvecklas på.
Jag skaffade en till häst för att ha någon att rida på och utvecklas på. Men det blev inte riktigt så.
Hade situationen varit så att jag hade en ridbar häst och Maja, så hade det troligen fungerat. Men nu har jag inte det.
Men jag har varit och tittat och provridit en varmblodsvalack. Har träffat honom lite som unghäst, då min vän var ägare. Nu har han blivit äldre och mer skolad.
Jätte fin och social.
Det var trevligt att träffa en vänligt inställd häst som gärna ville mysa och gosa en liten stund. Inte blev det sämre av att han var en trevlig ridhäst.
Ska få prova honom en (eller flera kanske) gång till, fast i ridhus.
Ingenting är bestämt, och jag vet inte själv hur jag vill ha det ännu. Men det känns bra med alternativ.
Men till en början så ska jag ge Maja en örtblandning mot hormonproblem och så får vi se om/hur det hjälper.
Inga förhastade beslut ska fattas, bara ett väl igenom tänkt.
/Jennie Orleifson
Dålig uppdatering
Det blir lite dåligt med uppdateringar här just nu. Mest beror det på att vårat internet bara vill fungera ibland.
Just nu är det mycket tankar som snurrar kring Maja. Börjar fundera på om det är värt allt slit och alla tårar. Är det här vad jag vill?
En snäll, trevlig och ridbar valack lockar rätt bra just nu. Har lite att fundera på..
Ett stort hinder för mig är min jäkla stolthet och envishet. Jag gillar inte att ge upp, ge upp=misslyckande, misslyckande=misslyckad, så känns det för mig. Även om jag teoretiskt sett (kan man säga så..?) vet att det inte är så.
Men i den här frågan måste jag ta några djupa andetag och verkligen sätta stoltheten åt sidan, och tänka på vad som är bäst för mig.
Hur än tankarna går så är det skönt att veta att jag har min fina vän som hjälper och stöttar mig hur det än blir.
Tänka och fundera, det är nog vad jag kommer ägna mig mycket åt just nu.
Vad vill jag?
/Jennie Orleifson
Just nu är det mycket tankar som snurrar kring Maja. Börjar fundera på om det är värt allt slit och alla tårar. Är det här vad jag vill?
En snäll, trevlig och ridbar valack lockar rätt bra just nu. Har lite att fundera på..
Ett stort hinder för mig är min jäkla stolthet och envishet. Jag gillar inte att ge upp, ge upp=misslyckande, misslyckande=misslyckad, så känns det för mig. Även om jag teoretiskt sett (kan man säga så..?) vet att det inte är så.
Men i den här frågan måste jag ta några djupa andetag och verkligen sätta stoltheten åt sidan, och tänka på vad som är bäst för mig.
Hur än tankarna går så är det skönt att veta att jag har min fina vän som hjälper och stöttar mig hur det än blir.
Tänka och fundera, det är nog vad jag kommer ägna mig mycket åt just nu.
Vad vill jag?
/Jennie Orleifson
Månskens träning
I kväll var det jätte trevligt väder. Tränade Maja på stubbåkern i månens sken. Hon skötte sig fint. Börjar bli dags att leta fram en ny övning att köra med för att göra det hela lite mer roligt och spännande.
Ska nog leta lite i mina böcker ikväll, om jag inte somnar i från (vilket är mest troligt).
Hon skötte sig även fint vid uppbindningen. Min förhoppning är att kunna jobba med hennes hovar i slutet av veckan, utan att hon ska hålla på en massa.
Måste krypa ner i sängen nu, så det får bli ett kort inlägg.
/Jennie Orleifson
Ska nog leta lite i mina böcker ikväll, om jag inte somnar i från (vilket är mest troligt).
Hon skötte sig även fint vid uppbindningen. Min förhoppning är att kunna jobba med hennes hovar i slutet av veckan, utan att hon ska hålla på en massa.
Måste krypa ner i sängen nu, så det får bli ett kort inlägg.
/Jennie Orleifson
Trött
Just nu känns det som att att energi bara sugs ur mig.
Jag har haft turen att få jobba lite med mina vänner på tryckeriet denna vecka. Men det blir långa dagar och sedan är det två hästar som ska tränas och tas om hand.
Jag åker hemifrån runt 7.20 och är hemma runt 17.30
Runt klockan 18 är jag vid stallet och runt klockan 21 är jag hemma igen. Att det är mörkt, blåsigt och regnigt gör inte mig piggare. Men det är bara att bita ihop, kroppen borde vänja sig. Den får klokt med sömn på natten och bra med mat på dagen så den ska nog bara anpassa sig lite.
Det går bra med hästarna i alla fall, energin finns där medan jag jobbar med dem för det mesta, det är på vägen hem som jag märker hur urladdad jag är.
Jag fick en jätte nyttig lektion av Mariana i söndags innan jag åkte hem till Levide igen. Hon hjälpte mig med hur jag skulle få Maja att fokusera på mig och inte på allting runt omkring. Vi utgick mycket från The seven games.
Jag har nu kunnat jobba vidare här hemma och det är en stor fin skillnad. När vi promenerar till åkern vi brukar träna på, går hon med sänkt huvud efter mig. Skulle hon bli distraherad av något är det bara att använda de verktyg Mariana lärde ut.
Jag ska fortsätta veckan ut med enbart kommunikations övningar på henne och nästa vecka hoppas jag att vi ska kunna lägga in något pass med arbete vid hand eller ridning.
Easy fick gå ut på promenad i knappt 20 min. Han var pigg och glad över att få komma ut.
Nu när jag har börjat massera honom rätt mycket så tycker jag att hans rygg känns rätt spänd, något jag inte tänkt på förut men som troligas varit där länge, så jag tänkte avvakta med ridningen tills min nya sadel har kommit (Borde komma innan månadens slut :D ). Jag hoppas att den kommer ligga bra på honom också.
I morgon funderar jag på att jobba honom ett kort pass vid hand eller lite T-totch. Vi får se hur mycket energi det finns i mig då. Annars blir det nog en liten promenad igen och massage.
/Jennie Orleifson
Jag har haft turen att få jobba lite med mina vänner på tryckeriet denna vecka. Men det blir långa dagar och sedan är det två hästar som ska tränas och tas om hand.
Jag åker hemifrån runt 7.20 och är hemma runt 17.30
Runt klockan 18 är jag vid stallet och runt klockan 21 är jag hemma igen. Att det är mörkt, blåsigt och regnigt gör inte mig piggare. Men det är bara att bita ihop, kroppen borde vänja sig. Den får klokt med sömn på natten och bra med mat på dagen så den ska nog bara anpassa sig lite.
Det går bra med hästarna i alla fall, energin finns där medan jag jobbar med dem för det mesta, det är på vägen hem som jag märker hur urladdad jag är.
Jag fick en jätte nyttig lektion av Mariana i söndags innan jag åkte hem till Levide igen. Hon hjälpte mig med hur jag skulle få Maja att fokusera på mig och inte på allting runt omkring. Vi utgick mycket från The seven games.
Jag har nu kunnat jobba vidare här hemma och det är en stor fin skillnad. När vi promenerar till åkern vi brukar träna på, går hon med sänkt huvud efter mig. Skulle hon bli distraherad av något är det bara att använda de verktyg Mariana lärde ut.
Jag ska fortsätta veckan ut med enbart kommunikations övningar på henne och nästa vecka hoppas jag att vi ska kunna lägga in något pass med arbete vid hand eller ridning.
Easy fick gå ut på promenad i knappt 20 min. Han var pigg och glad över att få komma ut.
Nu när jag har börjat massera honom rätt mycket så tycker jag att hans rygg känns rätt spänd, något jag inte tänkt på förut men som troligas varit där länge, så jag tänkte avvakta med ridningen tills min nya sadel har kommit (Borde komma innan månadens slut :D ). Jag hoppas att den kommer ligga bra på honom också.
I morgon funderar jag på att jobba honom ett kort pass vid hand eller lite T-totch. Vi får se hur mycket energi det finns i mig då. Annars blir det nog en liten promenad igen och massage.
/Jennie Orleifson
Massa bogar
Nu är kursen över, och som önskat så är jag fylld av inspiration och motivation!
Mycket fokus har legat på att få upp dessa bogar och alla kurs deltagare har kämpat på jätte bra!
Maja som lagom blev brunstig i torsdags hade fått sur-humöret med sig in på banan idag. Vår första lektion för dagen gick mest ut på att hon skulle lyssna på mig och mina hjälper, vilket hon inte alls ville..
Men efter mycket kämpande i skritt och även lite trav så gick det ändå okej. Men attityden var inte den bästa.
Andra och sista lektionen var super bra. Fick låna en kandarstång som jag kombinerade med kapsonet. Red på tre och en tygel (Tre tyglar i vänster handen och en kapson tygel i höger). Hon hade en helt annan attityd och respekterade hjälperna betydligt bättre, så vi fick rida karé (Man rider en fyrkant i stället för volt. Inga väggar ska hjälpa till). I både skritt och trav. I både öppnor och slutor. Hon jobbade på jätte bra och jag är jätte stolt.
Vi provade även två galoppfattningar, en i vardera varv, och det var helt okej. Springit men helt okej eftersom vi inte tränat på det. Blir nog bättre när jag får min sadel så att jag får bättre balans och kan känna mig säkrare.
Jag märkte också tydligt vad mycket hjälp jag fått under kursen med Mariana för två helger sedan. Sitsträningen vi gjorde då har gjort mig mer medveten och jag kände mig mycket mer centrerad och hade mer kontroll över min kropp. Jag märkte också att jag har fått en bättre lodrät sits.
Första lektionen idag, tung på bogarna och mycket påskjut i stället för bärkraft.
Nu börjar det hända lite. Lite mer lyft i bogarna.
Två trötta men rätt nöjda efter ett pass med mycket diskussioner.
Sista lektionen. En häst med mycket bättre attityd och respekt.
Börjar hitta och bära sig själv.
Och som avslut, en liten galopp!
Jag längtar så mycket efter min sadel att jag ibland nästan inte vet vilket ben jag ska stå på. Känns som att vi kan börja få mer koll på ridningen då.
Ska även se om jag kan få hjälp att prova ut en kandarstång.
Idag red jag med ett Akademiskt stångbett. Men jag är lite nyfiken på de portugisiska och spanska stängerna. De har raka stänger, vilket jag aldrig har ridit på. Känns som att det kan vara bra att få jämföra lite olika modeller.
Just nu är planen att jobba vidare från marken. Hästarna ska flyttas tillbaka till min farbrors stall ca 500 m bort, där de gick i somras. Så nu ska jag försöka hitta en bra rutin och jobba mycket med att bara få Maja att coola ner lite och acceptera läget. Sedan ska jag efter den mån det går jobba med markarbetet.
En sak till vi fick träna på denna kurs var att hämta det bortre bakbenet, när du jobbar vid hand.
Du står till exempel på hästens högra sida, med din näsa i riktning mot hästen. Så ska du med hjälp av spöet kunna be hästen att kliva in med det bortre bakbenet till en sluta, genom att knacka med spöet på hästens vänstra rumphalva. Du själv ska gå baklänges. Hästen ska alltså ta ett kliv emot dig med bakbenet.
I början kan väggen vara till stor hjälp, men syftet är att man ska kunna gå in på en diagonal, hämta det bortre bakbenet in till en diagonalsluta.
Det är i alla fall något jag ska träna Maja på. Hon hade väldigt svårt för att gå undan för spöets tryck, men vi får jobba på med det.
/Jennie Orleifson
Mycket fokus har legat på att få upp dessa bogar och alla kurs deltagare har kämpat på jätte bra!
Maja som lagom blev brunstig i torsdags hade fått sur-humöret med sig in på banan idag. Vår första lektion för dagen gick mest ut på att hon skulle lyssna på mig och mina hjälper, vilket hon inte alls ville..
Men efter mycket kämpande i skritt och även lite trav så gick det ändå okej. Men attityden var inte den bästa.
Andra och sista lektionen var super bra. Fick låna en kandarstång som jag kombinerade med kapsonet. Red på tre och en tygel (Tre tyglar i vänster handen och en kapson tygel i höger). Hon hade en helt annan attityd och respekterade hjälperna betydligt bättre, så vi fick rida karé (Man rider en fyrkant i stället för volt. Inga väggar ska hjälpa till). I både skritt och trav. I både öppnor och slutor. Hon jobbade på jätte bra och jag är jätte stolt.
Vi provade även två galoppfattningar, en i vardera varv, och det var helt okej. Springit men helt okej eftersom vi inte tränat på det. Blir nog bättre när jag får min sadel så att jag får bättre balans och kan känna mig säkrare.
Jag märkte också tydligt vad mycket hjälp jag fått under kursen med Mariana för två helger sedan. Sitsträningen vi gjorde då har gjort mig mer medveten och jag kände mig mycket mer centrerad och hade mer kontroll över min kropp. Jag märkte också att jag har fått en bättre lodrät sits.
Första lektionen idag, tung på bogarna och mycket påskjut i stället för bärkraft.
Nu börjar det hända lite. Lite mer lyft i bogarna.
Två trötta men rätt nöjda efter ett pass med mycket diskussioner.
Sista lektionen. En häst med mycket bättre attityd och respekt.
Börjar hitta och bära sig själv.
Och som avslut, en liten galopp!
Jag längtar så mycket efter min sadel att jag ibland nästan inte vet vilket ben jag ska stå på. Känns som att vi kan börja få mer koll på ridningen då.
Ska även se om jag kan få hjälp att prova ut en kandarstång.
Idag red jag med ett Akademiskt stångbett. Men jag är lite nyfiken på de portugisiska och spanska stängerna. De har raka stänger, vilket jag aldrig har ridit på. Känns som att det kan vara bra att få jämföra lite olika modeller.
Just nu är planen att jobba vidare från marken. Hästarna ska flyttas tillbaka till min farbrors stall ca 500 m bort, där de gick i somras. Så nu ska jag försöka hitta en bra rutin och jobba mycket med att bara få Maja att coola ner lite och acceptera läget. Sedan ska jag efter den mån det går jobba med markarbetet.
En sak till vi fick träna på denna kurs var att hämta det bortre bakbenet, när du jobbar vid hand.
Du står till exempel på hästens högra sida, med din näsa i riktning mot hästen. Så ska du med hjälp av spöet kunna be hästen att kliva in med det bortre bakbenet till en sluta, genom att knacka med spöet på hästens vänstra rumphalva. Du själv ska gå baklänges. Hästen ska alltså ta ett kliv emot dig med bakbenet.
I början kan väggen vara till stor hjälp, men syftet är att man ska kunna gå in på en diagonal, hämta det bortre bakbenet in till en diagonalsluta.
Det är i alla fall något jag ska träna Maja på. Hon hade väldigt svårt för att gå undan för spöets tryck, men vi får jobba på med det.
/Jennie Orleifson
Duktig liten Maja
I dag har varit en riktigt bra toppen dag!
Maja har varit jätte lugn och duktig. Hon har till och med tyckt att det har varit lite trevligt att bli myst med.
Att stå och rykta henne när hon står med sänkt huvud och halvsover, det är något som värmer mitt hjärta!
Kursen hade sin första dag i dag. Min lektion valde jag att ta från marken, eftersom det är där vi har jobbat mest just nu.
Vi fick börja med lite longering. Och jag säger ett stort tack! Äntligen har jag fått lära mig lite små tekniker att använda mig av. Jag har aldrig riktigt fått det förklarat hur och vad jag kan göra med linan för att ge signaler. Men nu har jag fått lite mer i bagaget där och det känns bra.
Sedan fick vi jobba lite vid hand. Det gick också bra.
Under både longeringen och arbetet vid hans så fick vi träna på att aktivera de olika bakbenen i rätt läge för att få ett lyft i den diagonala skuldran. Väldigt intressant!
Nu funderar jag på att avsluta kvällen med lite popcorn och sedan krypa i säng.
/Jennie Orleifson
Maja har varit jätte lugn och duktig. Hon har till och med tyckt att det har varit lite trevligt att bli myst med.
Att stå och rykta henne när hon står med sänkt huvud och halvsover, det är något som värmer mitt hjärta!
Kursen hade sin första dag i dag. Min lektion valde jag att ta från marken, eftersom det är där vi har jobbat mest just nu.
Vi fick börja med lite longering. Och jag säger ett stort tack! Äntligen har jag fått lära mig lite små tekniker att använda mig av. Jag har aldrig riktigt fått det förklarat hur och vad jag kan göra med linan för att ge signaler. Men nu har jag fått lite mer i bagaget där och det känns bra.
Sedan fick vi jobba lite vid hand. Det gick också bra.
Under både longeringen och arbetet vid hans så fick vi träna på att aktivera de olika bakbenen i rätt läge för att få ett lyft i den diagonala skuldran. Väldigt intressant!
Nu funderar jag på att avsluta kvällen med lite popcorn och sedan krypa i säng.
/Jennie Orleifson
Sadlar
Vilka vackra sadlar det finns! Tycker det är fint med olika färg kombinationer.
(Bilder från Kapson)
Tycker sadeln på fjärde bilden är super fin. Men jag blev även lite små förälskad i den första. Har inte varit så förtjust i dem färgerna på läder förut, men jag tror att jag börjar få upp ögonen för dem.
(Bilder från Kapson)
Tycker sadeln på fjärde bilden är super fin. Men jag blev även lite små förälskad i den första. Har inte varit så förtjust i dem färgerna på läder förut, men jag tror att jag börjar få upp ögonen för dem.
Har du någon favorit?
/Jennie Orleifson
/Jennie Orleifson
Kopplar av
Just nu ligger jag i min säng i rummet jag ska bo i nu några få dagar.
Allt började bra. Min underbart snälla pappa hjälpte mig att fixa transporten. Jag har i tidigare inlägg skrivit om lastträning av Maja, eftersom hon blivit skrämd av rampen som låter som jag vet inte vad. Nu gör den inte det :)
Pappa har oljat den så den är tyst. Han hjälpte mig också att få upp bakbommar, tidigare har det varit en kätting.
Det tog en liten stund att få Maja att gå in i transporten, men allt gick lugnt och bra till. När hon väl gick in så gick hon raka vägen in och stod sedan snällt. Jag kunde i lugn och ro sätta för bakbommen och fälla upp baklämmen.
Väl på plats fick hon stå uppbunden vid uppbindningsplatsen för att bara stå. Hon var jätte duktig och tog det hela med ro.
Nu går Maja i en liten hage och har det bra hoppas jag.
Jag själv har snyftat till en fin men sorglig film, ätit paj, tomater, popcorn och även någon ruta choklad.
Jag vågar nog säga att just nu så är livet toppen :)
Så här bra har jag det
Löjlig eller inte, men jag saknar faktiskt Easy lite. Har har varit så mysig och social på sista tiden. ^^
/Jennie Orleifson
Allt började bra. Min underbart snälla pappa hjälpte mig att fixa transporten. Jag har i tidigare inlägg skrivit om lastträning av Maja, eftersom hon blivit skrämd av rampen som låter som jag vet inte vad. Nu gör den inte det :)
Pappa har oljat den så den är tyst. Han hjälpte mig också att få upp bakbommar, tidigare har det varit en kätting.
Det tog en liten stund att få Maja att gå in i transporten, men allt gick lugnt och bra till. När hon väl gick in så gick hon raka vägen in och stod sedan snällt. Jag kunde i lugn och ro sätta för bakbommen och fälla upp baklämmen.
Väl på plats fick hon stå uppbunden vid uppbindningsplatsen för att bara stå. Hon var jätte duktig och tog det hela med ro.
Nu går Maja i en liten hage och har det bra hoppas jag.
Jag själv har snyftat till en fin men sorglig film, ätit paj, tomater, popcorn och även någon ruta choklad.
Jag vågar nog säga att just nu så är livet toppen :)
Så här bra har jag det
Löjlig eller inte, men jag saknar faktiskt Easy lite. Har har varit så mysig och social på sista tiden. ^^
/Jennie Orleifson
Pyjamas pilates och kommunikation
Pyjamas pilates är ett namn jag gett till ett kort och enkelt program som jag har plockat i hop från olika pilates dvder.
Övningarna är mjuka, enkla och kräver inte mycket plats. Det tar kort tid och jag blir inte svettig.
Jag kan gå direkt från sängen i pyjamas till pilatesmattan och köra programmet. Eller innan jag går och lägger mig. Eller när som faktiskt.
Namnet Pyjamas pilates bara poppade upp i mitt huvud och jag tyckte det var gulligt.
Men poängen med detta är att jag ska kunna göra programmet när jag har en liten tidslucka över. Det tar ca 10 min och jag behöver inte byta om (om jag inte har några riktigt obekväma kläder på mig) och jag behöver inte duscha efter på grund av svett.
Det har blivit mycket kommunikations övningar den här veckan, både med Easy och Maja.
Första passet med Maja, testade hon mig hårt. Men jag lyckades nog övertyga henne om att det inte hjälper att stegra och slänga sig, man får lyssna och jobba i alla fall. Jag gör lite olika övningar, mycket från The seven games, men mest så blir det att få henne uppmärksam på mig och inte vad som händer runt omkring i världen. Hon smaskar, tuggar och gäspar mycket under arbetet och jag tycker att hon lyssnar rätt bra.
Easy har jag tagit in i boxen någon timme runt lunch för att han ska få äta lite hö, han behöver extra mat. Han tycker tydligen att det är väldigt mysigt.
Han verkar lite nöjdare med livet just nu och är väldigt social mot mig. Det tycker jag om och gör mig väldigt glad för han är och kommer alltid att vara min lilla älskling.
I morgon åker jag med Maja till Ekeskogs. Jag längtar. Jag har bakat en ädelostpaj som jag ska ta med och äta. Även popcorn och ett nummer av tidningen ELLE kommer sällskapa mig. Pilatesmattan packas ner, myskläder, en och annan chokladbit och ett öppet sinne redo för att inspireras!
Ser fram emot en helg att pyssla om mig själv och studera ridkonst.
/Jennie Orleifson
Övningarna är mjuka, enkla och kräver inte mycket plats. Det tar kort tid och jag blir inte svettig.
Jag kan gå direkt från sängen i pyjamas till pilatesmattan och köra programmet. Eller innan jag går och lägger mig. Eller när som faktiskt.
Namnet Pyjamas pilates bara poppade upp i mitt huvud och jag tyckte det var gulligt.
Men poängen med detta är att jag ska kunna göra programmet när jag har en liten tidslucka över. Det tar ca 10 min och jag behöver inte byta om (om jag inte har några riktigt obekväma kläder på mig) och jag behöver inte duscha efter på grund av svett.
Det har blivit mycket kommunikations övningar den här veckan, både med Easy och Maja.
Första passet med Maja, testade hon mig hårt. Men jag lyckades nog övertyga henne om att det inte hjälper att stegra och slänga sig, man får lyssna och jobba i alla fall. Jag gör lite olika övningar, mycket från The seven games, men mest så blir det att få henne uppmärksam på mig och inte vad som händer runt omkring i världen. Hon smaskar, tuggar och gäspar mycket under arbetet och jag tycker att hon lyssnar rätt bra.
Easy har jag tagit in i boxen någon timme runt lunch för att han ska få äta lite hö, han behöver extra mat. Han tycker tydligen att det är väldigt mysigt.
Han verkar lite nöjdare med livet just nu och är väldigt social mot mig. Det tycker jag om och gör mig väldigt glad för han är och kommer alltid att vara min lilla älskling.
I morgon åker jag med Maja till Ekeskogs. Jag längtar. Jag har bakat en ädelostpaj som jag ska ta med och äta. Även popcorn och ett nummer av tidningen ELLE kommer sällskapa mig. Pilatesmattan packas ner, myskläder, en och annan chokladbit och ett öppet sinne redo för att inspireras!
Ser fram emot en helg att pyssla om mig själv och studera ridkonst.
/Jennie Orleifson
Pilates, zen, bytesdjur och rovdjur
Jag vill verkligen tipsa alla om pilates. En träningsform som har hjälpt mig att få en bättre hållning och mjuka upp kroppen så att inte ridningen gör den för stel. Den har gett mig bättre kroppskontroll och gjort mig mer medveten över min kropp och andning.
Det finns många olika böcker och dvder om träningsformen. En del är väldigt mjuka och lugna, medan det finns övningar och program som tränar lite mera styrka. Det finns övningar med och utan redskap.
Du behöver inte träna länge.
Jag tycker att det bästa är att köra korta pass flera gånger i veckan.
Under en period körde jag fem dagar i veckan ca 15-20 min. Vilket gav ett trevligt resultat.
(Bild från http://pilatespilis.hu)
Jag vill även tipsa om boken "Zen & Horseback Riding", en bok om att förbättra ryttarens hållning, andning, medvetenhet och den spännande psoas muskeln. Läs mer på Zen & the horse.
(Bild från Zen & the horse)
Om psoas:
"You cannot see them and they do not appear on charts of the surface muscles of the body.
They are located deep in the abdomen, on both sides of the lower spinal vertebrae.
We do not think of the psoas muscles because the functions they perform are done in conjunction
with one or more of the surface muscles.
This is probably the reason the riding world does not look further than
the surface muscles at the front and back of the body when determining
how riders stabilize themselves on their horses.
Out of sight, out of mind."
Jag har även funderat lite över vilken dålig kombination häst och ryttare egentligen är.
Hästen är inte skapad för att ridas på.
Människan är inte skapad för att rida.
Hästen är ett bytesdjur.
Människan är ett rovdjur.
Hur hänger det ihop? Är det inte fantastiskt att det går att uppnå harmoni tillsammans. Men kanske är det inte så konstigt att det krävs så mycket tid och energi för att få det att funka.
/Jennie Orleifson
Det finns många olika böcker och dvder om träningsformen. En del är väldigt mjuka och lugna, medan det finns övningar och program som tränar lite mera styrka. Det finns övningar med och utan redskap.
Du behöver inte träna länge.
Jag tycker att det bästa är att köra korta pass flera gånger i veckan.
Under en period körde jag fem dagar i veckan ca 15-20 min. Vilket gav ett trevligt resultat.
(Bild från http://pilatespilis.hu)
Jag vill även tipsa om boken "Zen & Horseback Riding", en bok om att förbättra ryttarens hållning, andning, medvetenhet och den spännande psoas muskeln. Läs mer på Zen & the horse.
(Bild från Zen & the horse)
Om psoas:
"You cannot see them and they do not appear on charts of the surface muscles of the body.
They are located deep in the abdomen, on both sides of the lower spinal vertebrae.
We do not think of the psoas muscles because the functions they perform are done in conjunction
with one or more of the surface muscles.
This is probably the reason the riding world does not look further than
the surface muscles at the front and back of the body when determining
how riders stabilize themselves on their horses.
Out of sight, out of mind."
Jag har även funderat lite över vilken dålig kombination häst och ryttare egentligen är.
Hästen är inte skapad för att ridas på.
Människan är inte skapad för att rida.
Hästen är ett bytesdjur.
Människan är ett rovdjur.
Hur hänger det ihop? Är det inte fantastiskt att det går att uppnå harmoni tillsammans. Men kanske är det inte så konstigt att det krävs så mycket tid och energi för att få det att funka.
/Jennie Orleifson
Ny vecka, nya tag!
Och då har ännu en vecka gått. Jag känner att det inte hänt så mycket denna vecka. Jag har känt mig oinspirerad när det gäller arbete mad Maja och det känns som allt har gått lite på halvfart.
Jag drömmer om ett annat liv just nu. Inte för att det jag har är dåligt, men det är inte som jag skulle vilja ha det och som det faktiskt skulle kunna vara.
Men nu kommer en ny vecka med nya tag!
På fredag är det kurs för Hanna Engström med Gotlandsgruppen på Ekeskogs gård. Jag och Maja ska vara med och jag hoppas att jag kommer få mera inspiration efter denna kommande helgen.
Jag drömmer om ett annat liv just nu. Inte för att det jag har är dåligt, men det är inte som jag skulle vilja ha det och som det faktiskt skulle kunna vara.
Men nu kommer en ny vecka med nya tag!
På fredag är det kurs för Hanna Engström med Gotlandsgruppen på Ekeskogs gård. Jag och Maja ska vara med och jag hoppas att jag kommer få mera inspiration efter denna kommande helgen.
Den här nya veckan kommer troligen att handla mycket om kommunikation.
Jag kommer nog bläddra, titta och läsa lite i böckerna:
Dansa med hästar
Hästar berättar
Fyra hästar som jag lärt känna
Frihetsdressyr och cirkuslektioner
Från ryttare till häst
Se om jag hittar någon bra inspiration där.
Jag känner att jag måste få ordning på Maja. Hon har alldeles för svårt för att bara vara och acceptera läget. Det kan vara så frustrerande ibland. Men nu ska jag försöka få fasta rutiner för henne plus massor av kommunikationsövningar.
På torsdag innan kursen ska förhoppningsvis Mariana hjälpa mig lite med den biten och fredag och lördag blir det arbete vid hand och ridning som gäller.
Så här kan det se ut när någon sitter och klipper ut artiklar ur hästtidningar i pyjamasbyxor en lördags förmiddag^^
/Jennie Orleifson
Jag kommer nog bläddra, titta och läsa lite i böckerna:
Dansa med hästar
Hästar berättar
Fyra hästar som jag lärt känna
Frihetsdressyr och cirkuslektioner
Från ryttare till häst
Se om jag hittar någon bra inspiration där.
Jag känner att jag måste få ordning på Maja. Hon har alldeles för svårt för att bara vara och acceptera läget. Det kan vara så frustrerande ibland. Men nu ska jag försöka få fasta rutiner för henne plus massor av kommunikationsövningar.
På torsdag innan kursen ska förhoppningsvis Mariana hjälpa mig lite med den biten och fredag och lördag blir det arbete vid hand och ridning som gäller.
Så här kan det se ut när någon sitter och klipper ut artiklar ur hästtidningar i pyjamasbyxor en lördags förmiddag^^
/Jennie Orleifson
.
I dag jobbade jag Easy en stund på stubbåkern. Lite kommunikation och sedan blev det lite ridning med bara spöet som hjälpmedel. Inget träns, ingen halsring.
Det värmer om hjärtat när jag märker att han faktiskt är skolad för sitsen trots sin dåliga kropp så förstår han vad jag menar och gör så gott han kan utefter det.
Sedan jobbade jag Maja. Känns som att vi inte har gjort så mycket denna vecka. Vi har varit lite ur balans med varandra, men jag tror att vi är på väg att hitta tillbaka.
Jag jobbade vid hand först, sedan lite longering och sist lite ridning.
När jag jobbar henne vid hand och går baklänges så har jag märkt att hon viker sig alldeles för mycket i halsen. Jag tror att det kommer från att hon vill gå snabbare än jag tillåter och att jag själv kanske omedvetet går på en förliten volt. Jag provade att försöka gå rakt bakåt och inte på volt, då blev det lite bättre.
Mest var det nog om hästens välbefinnande, hovar, sjukdomar osv.
Sådant som jag inte har intresserat mig för så mycket, för att jag har tyckt att det har varit för svårt att förstå.
Men nu är jag i en period där jag verkligen hungrar efter information om hästens kropp.
Jag vill lära mig mer om hur de fungerar för att få träningen bättre.
Easy som har ett bra tålamod när det gäller att stå still får vara min "försöks häst". Det är väldigt intressant att klämma, känna, titta och jämföra.
/Jennie Orleifson
Det värmer om hjärtat när jag märker att han faktiskt är skolad för sitsen trots sin dåliga kropp så förstår han vad jag menar och gör så gott han kan utefter det.
Sedan jobbade jag Maja. Känns som att vi inte har gjort så mycket denna vecka. Vi har varit lite ur balans med varandra, men jag tror att vi är på väg att hitta tillbaka.
Jag jobbade vid hand först, sedan lite longering och sist lite ridning.
När jag jobbar henne vid hand och går baklänges så har jag märkt att hon viker sig alldeles för mycket i halsen. Jag tror att det kommer från att hon vill gå snabbare än jag tillåter och att jag själv kanske omedvetet går på en förliten volt. Jag provade att försöka gå rakt bakåt och inte på volt, då blev det lite bättre.
Longeringen var okej. Men jag kan för lite om longerteknik för att verkligen kunna arbeta henne klokt tror jag.
Ridningen var bra. Försökte tänka på det jag fick jobba med under kursen med min sits, och det märktes bra när det blev rätt.
I dag har jag även letat igenom gamla hästtidningar, mest tidningen Ridsport. Lyckades slänga alla nummer. Det står så mycket om tävlingar och avel, och det intresserar inte mig.
Men ibland finns det något intressant reportage, så dem har jag klippt ut och sparat.
Ridningen var bra. Försökte tänka på det jag fick jobba med under kursen med min sits, och det märktes bra när det blev rätt.
I dag har jag även letat igenom gamla hästtidningar, mest tidningen Ridsport. Lyckades slänga alla nummer. Det står så mycket om tävlingar och avel, och det intresserar inte mig.
Men ibland finns det något intressant reportage, så dem har jag klippt ut och sparat.
Mest var det nog om hästens välbefinnande, hovar, sjukdomar osv.
Sådant som jag inte har intresserat mig för så mycket, för att jag har tyckt att det har varit för svårt att förstå.
Men nu är jag i en period där jag verkligen hungrar efter information om hästens kropp.
Jag vill lära mig mer om hur de fungerar för att få träningen bättre.
Easy som har ett bra tålamod när det gäller att stå still får vara min "försöks häst". Det är väldigt intressant att klämma, känna, titta och jämföra.
/Jennie Orleifson
"Den skadefria hästen"
Jag har börjat att läsa i boken "Den skadefria hästen -Praktiska metoder som håller hästen i form" av Amanda Sutton.
Väldigt intressant, men jag har inte orkat läsa längre stunder. Jag försöker att läsa kort stycken och memorera dem.
Det första jag läst om är att känna igenom hästens kropp, att visitera hästen. De förklarar hur man ska känna på de olika kroppsdelarna och vad man ska vara uppmärksam på.
Idag tog jag in Easy för att undersöka honom. Jag känner att jag vill bli mer medveten om hästarnas kroppar och hur man kan hjälpa dem.
De var intressant att känna igenom och jämföra. Jag tycker att hans rygg känns stel. Så jag tänkte hoppa fram lite i boken för att se hur jag kan massera den på ett bra sätt och se om det kan göra någon skillnad.
Efterhand kommer jag förhoppningsvis bli mer uppmärksam på förändringar i hans kropp och kunna bättre avgöra hur mycket arbete han tål och hur jag kan hjälpa honom att må bättre.
/Jennie Orleifson
Väldigt intressant, men jag har inte orkat läsa längre stunder. Jag försöker att läsa kort stycken och memorera dem.
Det första jag läst om är att känna igenom hästens kropp, att visitera hästen. De förklarar hur man ska känna på de olika kroppsdelarna och vad man ska vara uppmärksam på.
Idag tog jag in Easy för att undersöka honom. Jag känner att jag vill bli mer medveten om hästarnas kroppar och hur man kan hjälpa dem.
De var intressant att känna igenom och jämföra. Jag tycker att hans rygg känns stel. Så jag tänkte hoppa fram lite i boken för att se hur jag kan massera den på ett bra sätt och se om det kan göra någon skillnad.
Efterhand kommer jag förhoppningsvis bli mer uppmärksam på förändringar i hans kropp och kunna bättre avgöra hur mycket arbete han tål och hur jag kan hjälpa honom att må bättre.
/Jennie Orleifson
Prestation och självkritik
På kursen var sitsen i fokus, men även oss själva. Det var en bra helg att koncentrera sig på sig själv, samtidigt som man kunde glädjas och njuta av de andras framsteg.
Jag är en tävlingsinriktad människa. Att prestera bra och gärna bättre än andra är viktigt för mig. Även om jag själv inte alltid medvetet vill det.
Men redan första dagen tog Mariana upp den punkten. Att det inte spelade någon roll hur pass bra och i vilken gångart övningen utfördes i. Det viktiga är att koncentrera sig på sig själv.
Och jag bestämde mig för att jag skulle slänga i väg allt vad prestation och tävling heter. Det skulle bli en helg att koncentrera på mig, vad jag kunde och klarade. Vad de andra gjorde skulle inte spela någon roll.
Och det var så skönt! Jag tror att jag fick ut mycket mer av kursen med den inställningen än om jag hade haft prestationen som viktigaste punkt.
Prestationen är något som hela tiden förföljer mig. Jag har en så stark vilja att göra saker bra och på rätt sätt, söker efter bekräftelser genom att vara duktig.
Men det förenklar inte arbetet.
Det är bra att vara målmedveten tycker jag, men i motgångar blir livet mycket svårare än det borde om man fokuserar för mycket på att prestera.
Även det självkritiska ögat är svårt att handskas med.
Jag är lätt väldigt kritisk mot min kropp. Ena dagen kan jag se mig i spegeln och gilla det jag ser, nästa dag ser det inte alls lika bra ut. Att hitta vissa kroppsdelar som man inte tycker om gör det inte bättre.
T ex näsan, skadat knä, tänderna, vikten. Ni vet kanske vad jag talar om?
Det är lätta att hitta fel på sig själv.
Och att hitta ett nytt fel, som alltid har funnits där men som man inte har märkt tidigare, är tufft. Som om man behövde fler liksom.
På kursen berättade jag om att jag kunde få lite problem med länd ryggen och höfterna ibland. Det visade sig att jag har för mycket hålfot. Jag kände mig så handikappad. Jag behöver sulor i skorna för att stödja upp det. Det är ett fel som inte kommer växa bort eller går att träna bort. Något jag får leva med. Sulor för resten av livet.
Men jag har lärt mig en underbar egenskap, att acceptera. Jag har lärt mig att acceptera läget, på flera punkter. Eftersom jag inte kan göra någonting åt saken så är det bara att bära huvudet högt och visa upp sig med stolthet. Utstrålning är i mina ögon mer lockande än skönhet. Och utstrålningen kan dölja "skönhetsfel".
Någonting annat för att förbättra mig själv är att jag försöker hitta sådant som jag tycker om med mig.
T ex mina naglar, min hårfärg, mina ögon och ögonfransar.
Hittar man något man tycker om så är det en bra start. Efter hand kan man hitta fler och efter ännu längre tid så kanske det man inte gillade börjar bli bättre eftersom det är omgivet av annat vackert :)
Det blev inte så mycket hästskrivande i kväll, men jag tycker det är viktigt att tänka på sig själv också. Ofta inom ridsporten är allt fokus riktat mot hästen och minimalt på ryttaren. Men om ryttaren mår bra i kropp och själ så blir det betydligt lättare att arbeta med hästen.
Ett problem hästen har kan ibland lösas genom att ryttaren rättas till. Allt för ofta kommer felen från just ryttaren.
Hästen är en spegel av oss själva.
Så ta hand om er alla där ute, det kommer göra dig och din häst gott!
/Jennie Orleifson
Jag är en tävlingsinriktad människa. Att prestera bra och gärna bättre än andra är viktigt för mig. Även om jag själv inte alltid medvetet vill det.
Men redan första dagen tog Mariana upp den punkten. Att det inte spelade någon roll hur pass bra och i vilken gångart övningen utfördes i. Det viktiga är att koncentrera sig på sig själv.
Och jag bestämde mig för att jag skulle slänga i väg allt vad prestation och tävling heter. Det skulle bli en helg att koncentrera på mig, vad jag kunde och klarade. Vad de andra gjorde skulle inte spela någon roll.
Och det var så skönt! Jag tror att jag fick ut mycket mer av kursen med den inställningen än om jag hade haft prestationen som viktigaste punkt.
Prestationen är något som hela tiden förföljer mig. Jag har en så stark vilja att göra saker bra och på rätt sätt, söker efter bekräftelser genom att vara duktig.
Men det förenklar inte arbetet.
Det är bra att vara målmedveten tycker jag, men i motgångar blir livet mycket svårare än det borde om man fokuserar för mycket på att prestera.
Även det självkritiska ögat är svårt att handskas med.
Jag är lätt väldigt kritisk mot min kropp. Ena dagen kan jag se mig i spegeln och gilla det jag ser, nästa dag ser det inte alls lika bra ut. Att hitta vissa kroppsdelar som man inte tycker om gör det inte bättre.
T ex näsan, skadat knä, tänderna, vikten. Ni vet kanske vad jag talar om?
Det är lätta att hitta fel på sig själv.
Och att hitta ett nytt fel, som alltid har funnits där men som man inte har märkt tidigare, är tufft. Som om man behövde fler liksom.
På kursen berättade jag om att jag kunde få lite problem med länd ryggen och höfterna ibland. Det visade sig att jag har för mycket hålfot. Jag kände mig så handikappad. Jag behöver sulor i skorna för att stödja upp det. Det är ett fel som inte kommer växa bort eller går att träna bort. Något jag får leva med. Sulor för resten av livet.
Men jag har lärt mig en underbar egenskap, att acceptera. Jag har lärt mig att acceptera läget, på flera punkter. Eftersom jag inte kan göra någonting åt saken så är det bara att bära huvudet högt och visa upp sig med stolthet. Utstrålning är i mina ögon mer lockande än skönhet. Och utstrålningen kan dölja "skönhetsfel".
Någonting annat för att förbättra mig själv är att jag försöker hitta sådant som jag tycker om med mig.
T ex mina naglar, min hårfärg, mina ögon och ögonfransar.
Hittar man något man tycker om så är det en bra start. Efter hand kan man hitta fler och efter ännu längre tid så kanske det man inte gillade börjar bli bättre eftersom det är omgivet av annat vackert :)
Det blev inte så mycket hästskrivande i kväll, men jag tycker det är viktigt att tänka på sig själv också. Ofta inom ridsporten är allt fokus riktat mot hästen och minimalt på ryttaren. Men om ryttaren mår bra i kropp och själ så blir det betydligt lättare att arbeta med hästen.
Ett problem hästen har kan ibland lösas genom att ryttaren rättas till. Allt för ofta kommer felen från just ryttaren.
Hästen är en spegel av oss själva.
Så ta hand om er alla där ute, det kommer göra dig och din häst gott!
/Jennie Orleifson
Städning
Nu när hästarna bor hemma på gården så behövdes det verkligen städas i sadelkammaren.
Det har aldrig blivit någon klok ordning där sedan jag flyttade hem från Ekeskogs, eftersom hästarna flyttade vidare till min farbrors ställe cirka 400 meter bort. När jag sedan flyttade hem grejerna från det stället till gården så blev det lite kaos.
Men efter lite städning så blev det lite ordning.
Denna vecka har varit lite dålig med uppdateringar. Jag har inte riktigt haft tid och ork att sitta framför datorn helt enkelt.
Denna veckas tema har varit lite svårt att bestämma. Men efter kursen så fick jag ett tydligt bevis på hur dålig Majas balans. Mariana gav mig rådet att jobba mycket från marken.
Så nu har vi taget ett steg bakåt och gått tillbaka till arbete vid hand. Jag känner också att Maja måste lugna sig, sluta diskutera allting och ibland bara acceptera läget. Så det kommer nog bli lite kommunikationsträning också denna vecka.
/Jennie Orleifson
Det har aldrig blivit någon klok ordning där sedan jag flyttade hem från Ekeskogs, eftersom hästarna flyttade vidare till min farbrors ställe cirka 400 meter bort. När jag sedan flyttade hem grejerna från det stället till gården så blev det lite kaos.
Men efter lite städning så blev det lite ordning.
Denna vecka har varit lite dålig med uppdateringar. Jag har inte riktigt haft tid och ork att sitta framför datorn helt enkelt.
Denna veckas tema har varit lite svårt att bestämma. Men efter kursen så fick jag ett tydligt bevis på hur dålig Majas balans. Mariana gav mig rådet att jobba mycket från marken.
Så nu har vi taget ett steg bakåt och gått tillbaka till arbete vid hand. Jag känner också att Maja måste lugna sig, sluta diskutera allting och ibland bara acceptera läget. Så det kommer nog bli lite kommunikationsträning också denna vecka.
/Jennie Orleifson
Tankar efter kuresn
"Sitsen är en färsk-vara"
Men vad innebär det?
Det innebär att sitsen aldrig för blir den samma. Har du en gång haft en underbart bra sits så betyder det inte att den för alltid kommer förbli så. Sitsen kan alltid försämras om man inte är vaksam. Men den kan alltid förbättras också, bra va? Ofta behöver man bara bli medveten om att sitsen behöver rättas för att det ska bli bättre.
Har man ridit på ett visst sätt under en längre tid så kan det ofta kännas obekvämt när sitsen blir rättad. Men det är naturligt. Fortsätter man att jobba på att få sitsen korrekt så kommer man att träna upp musklerna så att det kommer kännas mer naturligt att sitta på det viset.
Jag fick även höra en annan spännande sak på kursen.
De flesta som håller på med hästar har någon gång hört att hästarna inte är skapade för att ridas på.
Men att människor inte är skapade för att rida var kanske något nytt. Det var det i alla fall för mig.
Vilket får mig att tänka på kombinationen.
En människa som inte är skapad för att rida, ska rida på en häst som inte är skapad för att ridas på.
Vilken usel kombination, faktiskt.
Och är det inte fantastiskt att man vid vissa tillfällen kan uppleva full harmoni tillsammans trotts detta.
Kolla gärna igenom länk listan. Du kanske hittar något intressant.
Om du vill så dela gärna med dig av dina favorit hemsidor.
/Jennie Orleifson
Det innebär att sitsen aldrig för blir den samma. Har du en gång haft en underbart bra sits så betyder det inte att den för alltid kommer förbli så. Sitsen kan alltid försämras om man inte är vaksam. Men den kan alltid förbättras också, bra va? Ofta behöver man bara bli medveten om att sitsen behöver rättas för att det ska bli bättre.
Har man ridit på ett visst sätt under en längre tid så kan det ofta kännas obekvämt när sitsen blir rättad. Men det är naturligt. Fortsätter man att jobba på att få sitsen korrekt så kommer man att träna upp musklerna så att det kommer kännas mer naturligt att sitta på det viset.
Jag fick även höra en annan spännande sak på kursen.
De flesta som håller på med hästar har någon gång hört att hästarna inte är skapade för att ridas på.
Men att människor inte är skapade för att rida var kanske något nytt. Det var det i alla fall för mig.
Vilket får mig att tänka på kombinationen.
En människa som inte är skapad för att rida, ska rida på en häst som inte är skapad för att ridas på.
Vilken usel kombination, faktiskt.
Och är det inte fantastiskt att man vid vissa tillfällen kan uppleva full harmoni tillsammans trotts detta.
Kolla gärna igenom länk listan. Du kanske hittar något intressant.
Om du vill så dela gärna med dig av dina favorit hemsidor.
/Jennie Orleifson
.
ANDAS
Det är en viktig sak att komma ihåg. Speciellt när vi umgås med hästarna. Jag började andas tydligt och ljudligt när jag jobbar med hästarna (och även vid andra tillfällen) och har helt klart märkt en skillnad när jag tränar.
LE
Att le är också något som kan hjälpa dig med ditt arbete. Det behövs mindre spända muskler för att le mot att gå och se sur ut. Detta medför mer avslappning för ryttaren, och det är lättare att känna positiv energi flöda om man ser glad ut.
/Jennie Orleifson
/Jennie Orleifson
Tillbaka
Hallå igen! Nu är kursen avslutat och jag är en trött men väldigt nöjd och glad människa!
Det har inte funnits en endaste liten minut över för datorn den här helg. Ganska skönt faktiskt.
Det har hänt mycket hos mig, min häst och de andra två kursdeltagarna den här helgen. Men jag kan börja att berätta lite kort om fredagen.
Jag började min dag lugnt, med en god sömn som hade gjort mig utvilad. Lite mys hemma i stora huset själv och förberedelser inför eftermiddagen.
Det var lite extra som skulle packas, för direkt efter kursens avslut för denna dag så var det att bege sig till Visby för födelsedagsmiddag med vänner. Så det var kläder och dylikt som skulle packas med.
Vi samlades för att presentera och bekanta oss med varandra. Vi var en liten grupp på tre personer. Jag, Ann som kom från norra Gotland och rider för Mariana lite då och då och Annika från Uppsala som var helt ny.
Det var skönt att vara så få styckena och vi hade väldigt trevligt ihop, trotts spridningen på åldrarna.
Vi fick gå igenom vad vi hade för drömmar och mål med vår ridning, vad ordet sits betyder för oss och så fick vi se en dvd med Craig P. Stevens, som innehåller olika sits övningar.
Dagen var inte så lång med det var skönt med en mjuk start med trevlig prat och tankar.
Jag kan tillägga att middagen jag senare åkte vidare på var jätte trevlig med jätte god mat på en restaurang nere på Visbys hamn.
Mer om helgen kommer i senare inlägg!
/Jennie Orleifson
Det har inte funnits en endaste liten minut över för datorn den här helg. Ganska skönt faktiskt.
Det har hänt mycket hos mig, min häst och de andra två kursdeltagarna den här helgen. Men jag kan börja att berätta lite kort om fredagen.
Jag började min dag lugnt, med en god sömn som hade gjort mig utvilad. Lite mys hemma i stora huset själv och förberedelser inför eftermiddagen.
Det var lite extra som skulle packas, för direkt efter kursens avslut för denna dag så var det att bege sig till Visby för födelsedagsmiddag med vänner. Så det var kläder och dylikt som skulle packas med.
Vi samlades för att presentera och bekanta oss med varandra. Vi var en liten grupp på tre personer. Jag, Ann som kom från norra Gotland och rider för Mariana lite då och då och Annika från Uppsala som var helt ny.
Det var skönt att vara så få styckena och vi hade väldigt trevligt ihop, trotts spridningen på åldrarna.
Vi fick gå igenom vad vi hade för drömmar och mål med vår ridning, vad ordet sits betyder för oss och så fick vi se en dvd med Craig P. Stevens, som innehåller olika sits övningar.
Dagen var inte så lång med det var skönt med en mjuk start med trevlig prat och tankar.
Jag kan tillägga att middagen jag senare åkte vidare på var jätte trevlig med jätte god mat på en restaurang nere på Visbys hamn.
Mer om helgen kommer i senare inlägg!
/Jennie Orleifson
Hänger inte med
Jag hänger inte riktigt med tiden den här veckan. I början av veckan låg jag en dag före och nu ligger jag en dag efter.
Det är redan fredag i morgon, och jag ska vara med på kurs. Känns som att den kommer jätte plötsligt.
Men i morgon blir det utan häst med teori och praktiska övningar för ryttaren på marken, utan häst. Det känns bra att börja så. Då hinner jag med känns det som. Om jag skulle i väg med hästen i morgon så skulle allt kännas mycket mer stressande. Men just nu flyter lugnet runt.
Eftersom min trogna Easy varit ledig i två dagar nu så var det han som stod högst upp på träningslistan. Eftersom det var lite ruggigt (höst)väder så stod vi inne i ladugården på vår vanliga plats, som vi dock inte använt på så där sju månader. Bara det fick allt att kännas som på den gamla goda tiden. När det bara var han och jag. Inte för att jag inte trivs med att ha två hästar. Men det var en väldigt mysig tid.
Vi red ut barbacka med halsring. Energin var det inget fel på och en pigg galopp blev det. Han kändes dock lite stel i ryggen. Resten av turen skrittade vi och hade det så där super mysigt som man kan ha med sin underbara häst.
Efter det var det Majas tur att bekanta sig med sitt nya "stall". Mycket att titta, lukta och undersöka. Hon fick också prova Easys dammiga och spindelnäts innehållande box.
Hon kunde sparka jätte fint bakut där inne, gott om plats ^^
Tycket hon skötte sig bra där inne och det verkade inte som att det skulle ta kol på henne. Vi kommer nog kunna stå där inne när det är regnrusk väder ute utan att hon ska bli knäpp.
I dag tränade vi bara på haltjobbet. Vänster varv är lättast. I dag kunde jag känna hur hon var på jätte god väg att ge efter ibland. Hon ramlade inte heller lika mycket på innerbogen, så det var ett kort men bra träningspass.
Min snälla och duktiga mor sydde i hop ett nosludd till mitt kapson med fast nosdel.
Så nu får Maja gå runt med prickar på näsan ^^
Och detta gjorde min mor på under 10 min. Hon är så duktigt.
/Jennie Orleifson
Det är redan fredag i morgon, och jag ska vara med på kurs. Känns som att den kommer jätte plötsligt.
Men i morgon blir det utan häst med teori och praktiska övningar för ryttaren på marken, utan häst. Det känns bra att börja så. Då hinner jag med känns det som. Om jag skulle i väg med hästen i morgon så skulle allt kännas mycket mer stressande. Men just nu flyter lugnet runt.
Eftersom min trogna Easy varit ledig i två dagar nu så var det han som stod högst upp på träningslistan. Eftersom det var lite ruggigt (höst)väder så stod vi inne i ladugården på vår vanliga plats, som vi dock inte använt på så där sju månader. Bara det fick allt att kännas som på den gamla goda tiden. När det bara var han och jag. Inte för att jag inte trivs med att ha två hästar. Men det var en väldigt mysig tid.
Vi red ut barbacka med halsring. Energin var det inget fel på och en pigg galopp blev det. Han kändes dock lite stel i ryggen. Resten av turen skrittade vi och hade det så där super mysigt som man kan ha med sin underbara häst.
Efter det var det Majas tur att bekanta sig med sitt nya "stall". Mycket att titta, lukta och undersöka. Hon fick också prova Easys dammiga och spindelnäts innehållande box.
Hon kunde sparka jätte fint bakut där inne, gott om plats ^^
Tycket hon skötte sig bra där inne och det verkade inte som att det skulle ta kol på henne. Vi kommer nog kunna stå där inne när det är regnrusk väder ute utan att hon ska bli knäpp.
I dag tränade vi bara på haltjobbet. Vänster varv är lättast. I dag kunde jag känna hur hon var på jätte god väg att ge efter ibland. Hon ramlade inte heller lika mycket på innerbogen, så det var ett kort men bra träningspass.
Min snälla och duktiga mor sydde i hop ett nosludd till mitt kapson med fast nosdel.
Så nu får Maja gå runt med prickar på näsan ^^
Och detta gjorde min mor på under 10 min. Hon är så duktigt.
/Jennie Orleifson
Höst
Då var det första september och jag skulle vilja säga att hösten officiellt är här.
Men då undrar jag, vad gör alla irriterande flugor kvar här?
Håller tummarna för att de försvinner snart.
Gjorde lite samma som i går. Det gick bra och nu när jag börjar få igenom lite böjning börjar man lägga märke till andra saker som inte funkar.
Till exempel så är det oerhört svårt att flytta tyngdpunkten bakåt. Och hon ramlar in på innerbogen i igång sättningarna.
Jag har också börjat märka att jag blir otålig av det här arbetet. Jag vill bara vibrera lite med den omkring sig böjande skänkel och inner tygeln/tyglarna och få en reaktion. Jag blir lätt för ivrig, och i och med att jag vet att Maja inte brukar svara så snabbt brukar jag ofta gå in direkt på de tydliga hjälperna, i stället för att börja smått och öka på efter behov.
I dag kunde jag påminna mig själv om att ta det lugnt, andas och ge små hjälper. Maja lyssnade inte på det, men jag gav henne i alla fall en ärlig chans att svara på fina hjälper.
I dag blev det även lite skolor, trav och galoppfattning. Känner att suget efter att rida lite mer börjar komma. samtidigt som jag märker hur svårt och jobbigt det här är för Maja och hur mycket vi behöver träna det så att det blir lättare för oss. Det kommer hjälpa oss i framtiden om vi är noga med grunden.
Motivationen finns, men inspirationen är svag just nu.
Någon som har något att inspirera med?
Bilder, filmklipp, hemsidor, bloggar med mera. Ja något helst på Internet som som kan ge lite kreativitet, längtan och ett leende på läggarna.
Kanske bilder på vackra riddräkter, snygga huvudlag, eleganta hästar.
Ett klipp på något samspelt ekipage.
INSPIRATION välkomnas.
/Jennie Orleifson
Men då undrar jag, vad gör alla irriterande flugor kvar här?
Håller tummarna för att de försvinner snart.
Gjorde lite samma som i går. Det gick bra och nu när jag börjar få igenom lite böjning börjar man lägga märke till andra saker som inte funkar.
Till exempel så är det oerhört svårt att flytta tyngdpunkten bakåt. Och hon ramlar in på innerbogen i igång sättningarna.
Jag har också börjat märka att jag blir otålig av det här arbetet. Jag vill bara vibrera lite med den omkring sig böjande skänkel och inner tygeln/tyglarna och få en reaktion. Jag blir lätt för ivrig, och i och med att jag vet att Maja inte brukar svara så snabbt brukar jag ofta gå in direkt på de tydliga hjälperna, i stället för att börja smått och öka på efter behov.
I dag kunde jag påminna mig själv om att ta det lugnt, andas och ge små hjälper. Maja lyssnade inte på det, men jag gav henne i alla fall en ärlig chans att svara på fina hjälper.
I dag blev det även lite skolor, trav och galoppfattning. Känner att suget efter att rida lite mer börjar komma. samtidigt som jag märker hur svårt och jobbigt det här är för Maja och hur mycket vi behöver träna det så att det blir lättare för oss. Det kommer hjälpa oss i framtiden om vi är noga med grunden.
Motivationen finns, men inspirationen är svag just nu.
Någon som har något att inspirera med?
Bilder, filmklipp, hemsidor, bloggar med mera. Ja något helst på Internet som som kan ge lite kreativitet, längtan och ett leende på läggarna.
Kanske bilder på vackra riddräkter, snygga huvudlag, eleganta hästar.
Ett klipp på något samspelt ekipage.
INSPIRATION välkomnas.
/Jennie Orleifson
