Jag hittade det!
Jag hittade det! Jag hittade pirret!
I mitt tidigare inlägg "Med andra ögon" undrade jag vart glädjen tog vägen och vart pirret försvunnit. Idag hittade jag det. En ilning genom kroppen, ett pirr av förväntan och känslan av ren lycka.
Det enda jag behövde göra var att sadla Maja sitta upp och börja skritta i väg, bort från gården. En helt vanlig uteritt. Jag som varit skogsmullen själv. Det har sällan varit något jätte speciellt bara en väldigt naturlig del av min ridning. Så lite krävdes för att få den känslan igen och det är något jag ska lägga på minnet.
Jag strävar inte efter att få den känslan jämt, bara den dyker upp någon gång ibland.
/ Jennie Orleifson
Det enda jag behövde göra var att sadla Maja sitta upp och börja skritta i väg, bort från gården. En helt vanlig uteritt. Jag som varit skogsmullen själv. Det har sällan varit något jätte speciellt bara en väldigt naturlig del av min ridning. Så lite krävdes för att få den känslan igen och det är något jag ska lägga på minnet.
Jag strävar inte efter att få den känslan jämt, bara den dyker upp någon gång ibland.
/ Jennie Orleifson
Kommentarer
Postat av: Johanna
Ja, underbara känsla!
Postat av: Mikaela
Postat av: mikaela
Nice ;) jag vet googel in my <3 säger jag bara.
När jag läste rubriken "jag hittade den" den första tänken som slog mej var, Jennies hjärna är funnen!! kram
Postat av: Helene
Jo, det nog bli för akademiskt ibland.. tacka vet jag farttårarna i skogen ;)
Trackback