Inget regn
Idag fick jag äntligen provrida sadeln ordentligt. Tro det eller ej men det regnade faktiskt inte.
Blev ett besök på grannens ridbana. Vi började lite vid hand, mest för att stämma av sinnesstämningen och dags formen.
Sedan blev det ridning.
Sadeln är underbar att sitta i. Det enda är att den är väldigt styv i slutet på kåporna, så det gör lite ont på insidan av vaderna. Men den ska troligtvis bara användas och mjukas upp.
Vi lyckades göra lite fina skolor, skolskritt, samling i trav och provade lite galopp.
Galoppen finns mycket att jobba med. Men ingenting som det är bråttom med.
I vänstervarv ville hon bara springa på, nästan lite sken-känsla.
I högervarv kunde hon inte springa på riktigt lika snabbt för att balansen var mycket sämre. Hon nästan låg ner kändes det som. Men när man satte aningens press på att få lite samling så blev det bättre.
Jag upplevde att det var lättare att få kontakt med henne i högervarvet. I vänster så försökte hon stänga av och bara springa.
Det ska bli intressant att se vad det kan bli av galoppen. Det är ingen gångart hon har svårt för, det är en gångart som gör henne spänd, frustrerad och stressad.
Efter galoppen hade hon lite svårt att lugna sig, så vi gjorde många övergångar mellan skritt och halt men även skritt och trav. En effektiv metod för att få henne att höra efter bättre och lugna sig lite.
Majas betyg på sadeln var nog bra. Många frustningar och hon verkade uppskatta den.
/Jennie Orleifson
Blev ett besök på grannens ridbana. Vi började lite vid hand, mest för att stämma av sinnesstämningen och dags formen.
Sedan blev det ridning.
Sadeln är underbar att sitta i. Det enda är att den är väldigt styv i slutet på kåporna, så det gör lite ont på insidan av vaderna. Men den ska troligtvis bara användas och mjukas upp.
Vi lyckades göra lite fina skolor, skolskritt, samling i trav och provade lite galopp.
Galoppen finns mycket att jobba med. Men ingenting som det är bråttom med.
I vänstervarv ville hon bara springa på, nästan lite sken-känsla.
I högervarv kunde hon inte springa på riktigt lika snabbt för att balansen var mycket sämre. Hon nästan låg ner kändes det som. Men när man satte aningens press på att få lite samling så blev det bättre.
Jag upplevde att det var lättare att få kontakt med henne i högervarvet. I vänster så försökte hon stänga av och bara springa.
Det ska bli intressant att se vad det kan bli av galoppen. Det är ingen gångart hon har svårt för, det är en gångart som gör henne spänd, frustrerad och stressad.
Efter galoppen hade hon lite svårt att lugna sig, så vi gjorde många övergångar mellan skritt och halt men även skritt och trav. En effektiv metod för att få henne att höra efter bättre och lugna sig lite.
Majas betyg på sadeln var nog bra. Många frustningar och hon verkade uppskatta den.
/Jennie Orleifson
Kommentarer
Trackback
